Krönika

Den allvarligaste attitydfrågan är nog att jordbruket betraktas som ”miljöfarlig verksamhet”, skriver Arne Lindström.

Medan olika intressen i skogen och på landsbygden slåss sinsemellan så profiterar utländska intressen på våra naturresurser i ett alltmer volatilt politiskt landskap, skriver Susanne Öberg.

Dagens gröna våg består av människor som värnar och uppskattar naturen och vill leva nära den, men som också värnar frihet och individualism, skriver Lars Anders Johansson.

Under Ukrainakrigets första del blev det snabbt tydligt hur beroende vi gjort oss av Ukraina, och i än högre grad av Ryssland. Vi tillverkar inte ens armeringsjärn längre - i ett stålland som Sverige.

Jämställdheten på statsministerposten går att fixa. Positionen har varit könskvoterad i närmare 150 år, så jag föreslår att vi kör med kvinnliga statsministrar de kommande 140 åren. Det skriver Gabriella Persson Turdell.

Övergödningsfrågan var stor under 1990- och 2010-talet, men nu har uppmärksamheten minskat. Vad kommer klimatfrågan ha för levnadsförlopp? Det frågar sig Markus Hoffman.

För den skogsägare som inte vill avverka sin skog kan utsläppsrätter skapa en möjlighet att få en inkomst samtidigt som det kan ge öppningar att ha lite större valfrihet i brukandet, skriver Haidi Andersson.

Det saknas inte utmanar i svenskt jord- och skogsbruk. Men att vi organiserar oss näringspolitiskt gör oss starkare, både i Sverige och i världen, skriver Palle Borgström.

Tack vare de signaler som kommit den senaste tiden från politiker och opinionsbildare så känns det som att många i vår sektor nu ser ett ljus i tunneln, trots kostnadskris och krig i vår närhet, skriver skriver Paul Christensson.

Tidigare i år hade TV4 ett reportage som tog upp den senaste forskningen kring kon. Men tänk om reportern pekat på hur husdjuren och främst kon varit i mänsklighetens tjänst i över 10 000 år, skriver Arne Lindström.

Marit Bohlin, jägmästare och blivande skogsägare, berättar om när hon insåg att en ”parkgallring” kan tolkas på väldigt olika sätt.

Det är obegripligt hur någon som väljer att flytta in bredvid en anläggning som funnits på samma plats i decennier kan kräva att verksamheten ska upphöra för att de stör sig på ljudet, skriver Lars Anders Johansson.

KRÖNIKA: En fråga som ligger mig mycket varmt om hjärtat är den beryktade dansbandsmomsen, skriver Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen.

Att måla ut det svenska skogslandskapet som något slags ekologiskt katastrofområde tycker jag är synnerligen överdrivet, skriver Anders Pettersson, skogsförvaltare, Sorsele.

Det är käpprätt uppåt väggarna med jämställdheten – för att tala klarspråk, skriver Susanne Öberg.

Vi står inför en av LRFs högtidsstunder, nämligen riksförbundsstämman – hjärtat i medlemsdemokratin, skriver Palle Borgström.

Döm om min förvåning då jag en dag läste en tråd i sociala medier där en vandrare till sin stora fasa hade stött på en avverkning. ”Hur är detta möjligt? Får man verkligen göra så och ställa till på det viset där vanligt folk ska gå?”

Det finns all anledning att lyfta fram de medarbetare och chefer som går till sina arbeten varje dag, skriver Peter Normark, VD, Macklean.

Att ha studerat en eftergymnasial utbildning under en pandemi har minst sagt varit speciellt, skriver Emma Sjölander, blivande agrotekniker.

Jag skulle tro att även bland oss skogsägare är vi en majoritet som tillbringar mer tid i det lånade landskapet än på vår egen mark, skriver Kerstin Dafnäs.