Krönika

Det går inte längre någon skarp gräns mellan landsbygdens befolkning och städernas. Det enda som förvånar är att det tog så lång tid för partierna att komma fram till detta, skriver Lars Anders Johansson.

Det finns åtta partier i Sveriges riksdag, men det finns bara ett LRF. Vårt arbete slutar inte 11 september, skriver Palle Borgström.

Samtal om skogen sker bäst i skogen. Förståelsen för komplexiteten blir bättre när samtalet sker i rätt miljö, skriver Paul Christensson, LRF Skogsägarna.

Både industrin och staten måste våga satsa mer på forskning, så att vår förnybara skogsråvara kan bidra med sin fulla potential i klimatomställningen, skriver Torgny Persson.

För att bönder ska vilja och våga satsa på sina lantbruk behövs långsiktighet och enighet. Lantbruket måste få klara besked i valet, skriver Elisabeth Hidén, LRF Ungdomen.

KRÖNIKA. Att jobba inom lantbruk kräver lösningsorientering och väldigt mycket tålamod. Det gäller också att acceptera att vissa moment som i teorin låter enkla tar lång tid i praktiken. , skriver Emma Sjölander, nybliven agrotekniker.

KRÖNIKA. Väljarna på landet förväntas känna samhörighet med politiker som tagit en jägarexamen eller kallar landsbygden för hjärtlandet. Men vad är det värt när det kolliderar med löften till andra intressegrupper? Det frågar sig Haidi Andersson.

Det finns hopp och kraft, och det kom regn. Anette Gustawson skriver om hur en hektisk dag kan vändas till något bra.

Det är nödvändigt att även tänka långt fram när det gäller miljön i skogen. Vi måste skapa en vision av vilken skog vi vill att våra barnbarn ska gå i när de blir vuxna, skriver Helena Löthgren.

Är det ett skövlat skogslandskap jag ser på min resa genom Sverige? Nej, snarare debattörers brist på insikt om skogens dynamik och kretslopp. , skriver Mats Blomberg.

Den allvarligaste attitydfrågan är nog att jordbruket betraktas som ”miljöfarlig verksamhet”, skriver Arne Lindström.

Medan olika intressen i skogen och på landsbygden slåss sinsemellan så profiterar utländska intressen på våra naturresurser i ett alltmer volatilt politiskt landskap, skriver Susanne Öberg.

Dagens gröna våg består av människor som värnar och uppskattar naturen och vill leva nära den, men som också värnar frihet och individualism, skriver Lars Anders Johansson.

Under Ukrainakrigets första del blev det snabbt tydligt hur beroende vi gjort oss av Ukraina, och i än högre grad av Ryssland. Vi tillverkar inte ens armeringsjärn längre - i ett stålland som Sverige.

Jämställdheten på statsministerposten går att fixa. Positionen har varit könskvoterad i närmare 150 år, så jag föreslår att vi kör med kvinnliga statsministrar de kommande 140 åren. Det skriver Gabriella Persson Turdell.

Övergödningsfrågan var stor under 1990- och 2010-talet, men nu har uppmärksamheten minskat. Vad kommer klimatfrågan ha för levnadsförlopp? Det frågar sig Markus Hoffman.

För den skogsägare som inte vill avverka sin skog kan utsläppsrätter skapa en möjlighet att få en inkomst samtidigt som det kan ge öppningar att ha lite större valfrihet i brukandet, skriver Haidi Andersson.

Det saknas inte utmanar i svenskt jord- och skogsbruk. Men att vi organiserar oss näringspolitiskt gör oss starkare, både i Sverige och i världen, skriver Palle Borgström.

Tack vare de signaler som kommit den senaste tiden från politiker och opinionsbildare så känns det som att många i vår sektor nu ser ett ljus i tunneln, trots kostnadskris och krig i vår närhet, skriver skriver Paul Christensson.

Tidigare i år hade TV4 ett reportage som tog upp den senaste forskningen kring kon. Men tänk om reportern pekat på hur husdjuren och främst kon varit i mänsklighetens tjänst i över 10 000 år, skriver Arne Lindström.