Krönika

Det är ändå något alldeles särskilt att sitta i fikarummet klockan nio och tillsammans planera resten av dagen. Nya dagar med liv, död, rutiner och oväntade händelser, skriver Elisabeth Hidén om den nya vardagen.

EU vill sätta av naturtypsklassade skogar – och otroligt nog tycks skogsägare och naturvårdsintressenter vara överens på en punkt: ersättning ska utgå. Det skriver Haidi Andersson.

Det säkerhetspolitiska läget pekar tydligt på vikten av livsmedelsproduktion och LRF kommer att göra allt för att förklara jordbrukets betydelse i en osäkrare värld, skriver Palle Borgström.

Maten du äter berättar vem du är. Till och med gröt har blivit trendigt, men då ska den vara lagad på kulturspannmål, skriver Ellinor Littorin.

Det ska inte innebära en risk för oss markägare att skapa naturvärden, skriver Paul Christensson, LRF Skogsägarna.

Det är otroligt viktigt att lyfta fram de gröna näringarna och landsbygden i positiva ordalag, skriver Marit Bohlin.

Vem driver egentligen utvecklingen mot ökad byråkratisering, konsumenterna eller lantbrukets egna organisationer? Det frågar sig Peter Borring.

Klyftan mellan de som vill bruka skogen och de som i stor omfattning vill låta den stå tycks bara växa, skriver Gunnar Lindén.

I dessa kristider är det viktigare än någonsin att vi köper mat som är producerad på ett hållbart sätt i vår närhet, skriver Madeleine Persson.

Bara genom att hänga med genom skogen, en mil eller tre i någons skotramp, så kan mycket kunskap utväxlas och man ser skogen bland alla träd. Det skriver Jenny Karlsson.

Lyxkonsumtionen ska bestå, i ett större perspektiv får det kosta vad det kosta vill. Media blåser upp bilden av att maten har blivit dyr. Förhållandevis få reportage lyfter dem i första ledet som står med skenande kostnader, skriver Elisabeth Hidén.

Jag hoppas att det svenska ordförandeskapet ska fokusera på det högre syftet, frihet för det europeiska folket. Det skriver Paul Christensson.

Vi inom lantbruket behöver ett samhälle som förstår våra specifika förutsättningar och utmaningar, så att vi tillsammans kan undanröja hinder som står i vägen för stärkt lönsamhet och god klimat- och miljönytta. För vi är en framtidsbransch, skriver Palle Borgström.

Året som gått har ökat fokus på krisberedskap och säkerhet. Var och en kan bidra på sitt håll genom att ställa upp för varandra när det krisar, skriver Mats Blom.

Om det ska mjölkas ännu mer forskningsanslag ur kon, då hoppas jag för miljöns och klimatets skull att det forskas om hur vi ska kunna utveckla jordbruket så att kor och övriga husdjur blir ännu fler. Det skriver Arne Lindström.

Jag inser att du inte är bra för mig. Du är inte bra för dig själv heller. Det skriver Susanne Öberg om skogsbranschen.

Samtidigt som över åtta miljarder munnar ska mättas behöver aspekter som biologisk mångfald, övergödning och klimatpåverkan tas i beaktande. Kanske är det just i lantbrukets hållbarhetsutmaningar vi hittar den nästa banbrytande innovationen? Det skriver Jenny Asplund.

Självbilden hos bönderna är inte alltid den bästa. Detta är trots att det varje år här, i Sveriges största lantbrukstidning, redovisas undersökningar som visar människors höga förtroende för lantbruk och svenska råvaror, skriver Markus Hoffman.

Inflation och ränteoro till trots verkar efterfrågan på skogens produkter inte minska. Med energibrist och höga elpriser har en nisch som funnits länge fått ett uppsving – vedförsäljningen, skriver Haidi Andersson.

Vår arbetskraft finns där ute, men kanske inte enbart där vi tror. De gröna näringarna borde kunna locka gymnasieelever som studerar teknik, fordon och varför inte restaurang, skriver Emma Sjölander.