Skogsbruk - Sida 51

LedareUnder de senaste åren har vi märkt en ökad insikt hos regering och myndigheter om att betesskadorna är helt oacceptabla. Men det är en mycket lång väg till mer godtagbara skador, skriver Knut Persson.

LedareI skogen finns ganska många fenomen som håller på att bli etablerade sanningar trots att de vilar på en ganska lös grund. Överst på listan står nog hyggesfritt, skriver Pär Fornling.

I framtiden spås fler och fler skogsägare bo längre från sin fastighet. Vem ska då förvalta Sveriges privatägda skogar, undrar Marit Bohlin i sin krönika.

Någonstans i mitten av 1800-talet väcktes en sorts idé om att vi skogsägare är till för andras intressen, skriver Leif Öster.

NyhetHär gjordes de fem största och de fem dyraste skogsfastighetsaffärerna av mäklare i landet förra året. Två affärer kvalade in på båda listorna.

LedareAll politik har sedan drygt två månader handlat om coronapandemin och dess följder. Det är helt naturligt, men innebär inte att de gamla frågorna, som stärkt äganderätt, får glömmas bort. Det skriver Knut Persson.

Vi måste bli tydligare med vad skogsavverkningen räcker till, förutom inkomst till skogsägaren. Förståelse för ett produktionsinriktat skogsbruk behövs för att vi ska kunna nå fossilfrihet, skriver Jenny Karlsson.

DebattTiden är mogen för ett nytt och bättre sätt att jobba med de viktiga naturskyddsfrågorna i fjällnära skogar och domarna skapar den klarhet som behövs, skriver Naturvårdsverkets generaldirektör.

LedareGrunden för äganderätten är förvisso stark, men enskilda tjänstemän missbrukar sin makt. Att hänvisa till att det "bara" är en inventering är rena dumheter, anser Pär Fornling.

Debatt”Allt annat än ett accepterande av Mark- och miljööverdomstolens dom kommer att göra det svårare för Skogsstyrelsen att förtjäna skogsägarnas tillit och respekt.”

DebattDet har varit en nödvändig process för rättssäkerheten att pröva fallen om fjällnära skogar, eftersom det funnits oklarheter om ersättningsrätten. Det skriver Skogsstyrelsens och Kammarkollegiets generaldirektörer.

Vi måste få ner klövviltstammarna till en rimlig nivå, så att vi framgångsrikt kan föryngra rätt trädslag på rätt plats utan att behöva bygga vilthägn överallt, skriver Paul Christensson.

DebattSkogsstyrelsens och staten måste ta Mark- och miljööverdomstolens beslut om fjällnära skogar till sig och sluta att försöka tillskansa sig andras egendom, skriver Centerns Helena Lindahl och Peter Helander.

Oavsett kunskap och intresse hos oss skogsägare är vi i händerna på expertisen, antingen vi har ett förvaltningsuppdrag på vår skog, går på skogsträffar eller bara läser skogstidningar, skriver Erik Hjärtfors i sin krönika.

LedareVildsvinen börjar bli ett allt större problem i skogen. Även om skador på jordbruksmark är en välkänd fråga har det inte alls varit samma fokus på skador i skogen, som visar sig vara förvånansvärt stora, skriver Knut Persson.

DebattMyndigheterna måste agera snabbt och inkludera professionella skogsarbetare i dispensen för inreseförbudet. Skogen måste vi få samma möjligheter som övriga gröna näringar, skriver Skogsentreprenörernas VD Anna Furness.

LedareLand Skogsbruks Pär Fornling föreslår i sin ledare att en tävling om årets trädstad utlyses. Förstapriset ska gå till den stad eller tätort som mest ökat mängden träd på ett tilltalande sätt.

LedareAtt staten inte gör något åt granbarkborrarna i naturreservat skapar irritation och skador på grannarnas skog. Det minsta staten kan göra är att ersätta skadorna på grannfastigheterna fullt ut, anser Knut Persson.

Man ska inte behöva ha en massa muskler för att jobba i skogen, tycker Marit Bohlin. Det är 2020 och vi mår alla lite bättre av att det blir mer jämställt i skogen.

DebattMP:s Rebecka Le Moine har inte funderat på varför vargen utrotades och vägrar tro på de skildringar som finns av hur vargen påverkat tillvaron på landsbygden, skriver Göte Lindgren i en slutreplik.