Wästgötarna väcker lantvete till liv

Efterfrågan på gamla kultursorter fortsätter öka. Wästgötarna ökar i år arealen från 250 hektar till 350–375 hektar för att klara leveranserna och det kan bli ännu mer om förhandlingar med en ny storkund går i lås. Ungefär halva arealen är spelt.

– Runt 70 procent av det vi odlar går till bagerier. Ofta är de nystartade och vill nischa sig. Vi hjälper dem med en bagare som åker dit och håller kurs i hur man bakar med gamla sorter, säger Niclas Dagman, en av åtta delägare i Wästgötarna.

Det är hemma hos Niclas på Markusgården i Täng utanför Grästorp som den mesta av föreningens förökning sker. All spannmål på gårdens 100 hektar består av gamla sorter, den nyaste är vetet Sang från 1970-talet.

Den som i år tilldrar sig största intresset är Västgöta lantvete. En säck på 12 kilo är allt som finns. Sorten var i många år försvunnen tills entusiasten Hans Larsson fick träff i Nordiska genbankens register. Hans fick ut 20–50 kärnor och inledde förökningen.

I fjol tog Niclas Dagman över och hela den skörden räcker nu till att så drygt 700 kvadratmeter. Han får hjälp av Hushållningssällskapet och dess specialmaskiner för försöksodling.

– Sådden borde ge 150 kilo så att räcker det till ett tunnland nästa gång. Till hösten får vi också mala, provbaka och ta analyser, säger Niclas.

Intresset för de gamla sorterna bottnar i mer smak och högre näringsvärde. Ett lantvete har 5–6 gånger högre selenhalt än konventionellt vete. Även järn- och vitaminnivåerna är i topp. Dessutom är mjölet skonsammare eftersom gamla sorter har ett vekare gluten som lättare faller isär.

Ekonomiskt klarar sig Wästgötarna allt bättre. Omsättningen ökar med minst 25 procent per år och intjäningsmålet per hektar är redan överträffat.

– Det svåraste är logistiken. Vi använder för närvarande fyra olika kvarnar, berättar Niclas Dagman.