Det första 100 meter höga trätornet invigs i Hannover i Tyskland inom kort och byggs av företaget Timber Tower. Tornet byggs upp av 30 centimeter tjocka limmade träplattor/paneler som fogas samman på platsen där tornet ska stå. Transporten av tornet förenklas jämfört med dagens ståltorn där bitarna blir otympliga och svåra att transportera längs vägarna. Av den anledningen anses ståltornen inte kunna byggas högre än 100 meter.
Timber Tower har långt gångna planer på att bygga ytterligare två torn, 140 och 160 meter höga, för att fullt ut testa tekniken, enligt Sveriges Radios vetenskapsredaktion.
Trätornen blir åttakantiga och kläs utvändigt med en grå skyddsplast. De bedöms bli något billigare än ståltornen och det krävs betydligt mindre energi för att producera ett trätorn som därmed blir mer miljö- och klimatvänliga.
Dessa slutsatser bekräftas av Högskolan i Dalarna som granskat för- och nackdelar med trätorn. I en rapport konstateras att 140 meter höga trätorn för 2-3 MW-turbiner är tekniskt realistiska och ekonomiskt intressanta. Marknaden för torn i Sverige anses värd 2-3 miljarder kronor fram till år 2020. En del av de pengarna kan hamna hos skogsägarna.
Energiintensiva industrins vindbolag, Vindin, med flera skogsbolag bland ägarna, undersöker möjligheterna med trätorn i skogslandet Sverige, uppger Sveriges Radio.