Vill skapa rättvisa och komma åt missbruk

Dan Andersson, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning, förklarar bakgrunden till Skatteverkets ställningstagande om rationaliseringsförvärv av skogsfastigheter:

– Rättsläget var oklart, och bedömningarna varierade från fall till fall. Även om den slutliga bedömningen görs av Skatteverket så kan länsstyrelserna utfärda rationaliseringsintyg, och där skiljde sig också bedömningarna. Det blir mer rättvist med en enhetlig bedömning.

Han säger också att möjligheten till rationaliseringsförvärv missbrukats, en del skattekonsulter har agerat som om alla tillköp av skogsmark kunnat klassas som rationaliseringsförvärv.

– Men så är det inte. Det här är en särregel som ska tillämpas i särskilda fall, inte generellt. Köpet måste ge en mer rationell brukningsenhet, säger Dan Andersson.

Det finns också fall där personer som velat förvärva en större fastighet först köpt en liten del av den för att sedan köpa till resten för att få det klassat som rationaliseringsförvärv. Den typen av missbruk hoppas Skatteverket nu komma åt.

Vad gäller arealkravet så hänvisar Dan Andersson till Västra Götalands Länsstyrelses riktlinjer för rationaliseringsintyg från 2001, som slår fast att 400 hektar är en rationell brukningsenhet i den regionen.

– Det är klart att den siffran kan variera över landet. Men hur ska indelningen göras om man har olika arealkrav? Länsvis kanske, men det skulle ge orimliga effekter för grannar på olika sidor av länsgränserna.

Dessutom, anser Dan Andersson, måste man ta hänsyn till att skogsbruksmetoderna utvecklats sedan 1970-talet, då regeln om rationaliseringsförvärv tillkom. Det som var en rationell brukningsenhet då är det kanske inte i dag, och att arealen för en rationell enhet idag på många håll är större än 400 hektar.

undefined