– Det är en sista åtgärd, vi vill inte hamna där. Vi vill komma överens med myndigheterna, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare vid Jokkmokks allmänning.
Jokkmokks allmänning äger 60 000 hektar produktiv skogsmark, främst i Jokkmokks kommun i Norrbotten. Av arealen är cirka 14 procent frivilliga naturvårdsavsättningar medan cirka 5 procent redan i dag är avsatt som naturreservat. Nu vill Naturvårdsverket lägga ytterligare 10 000 hektar i naturreservat, men saknar ersättningsmark.
– Och enligt allmänningslagen får vår areal inte minska så det är bara ny mark som gäller som ersättning, säger Christian Rimpi.
Enligt Christian Rimpi domineras de 10 000 hektaren av äldre skog, planerad att gallra eller slutavverka. Därför skulle en reservatsbildning starkt påverka lönsamheten för allmänningen. Förhandlingar pågår med Naturvårdsverket om att upprätta ett tvåårigt Naturvårdsavtal, vilket skulle ge myndigheten respit att skaffa ersättningsmark. Parterna står dock långt ifrån varandra och någon lösning är inte i sikte, enligt Christian Rimpi.
– Vi begär 5-6 miljoner kronor per år i uteblivna inkomster. Hittills har Naturvårdsverket bjudit 270 000, säger han.
För fem år sedan var Jokkmokks allmänning i en liknande situation då 1 300 hektar skog blev reservat. Den gången erhölls ersättningsmark – bland annat i Bodens kommun, 13 mil sydost om Jokkmokk.
– Vi kom närmare kusten och fick bättre tillväxt, men marken hamnade utanför Jokkmokks kommun. Våra delägare reagerade, de tyckte att arbetstillfällen försvann från kommunen, säger Christian Rimpi.
Han håller med om att bevarandefrågan är viktig, men tycker att det finns en gräns för hur många naturvårdsavsättningar Jokkmokks kommun tål.
– Man borde titta på hur stor areal som är avsatt per hotad art. Det vore intressant att jämföra Jokkmokk med till exempel Skåne, säger Christian Rimpi.