Vilda däggdjur förflyttar sig betydligt mindre i landskap som människan har förändrat än i opåverkad natur. Den insikten kan bli avgörande inom allt från planering av infrastruktur till begränsning av viltolyckor, säger en SLU-forskare.
I en internationell studie samlade 114 forskare, däribland på SLU, in rörelsedata från 803 djur från 57 däggdjursarter över hela världen. Det visade sig att vilda däggdjur förflyttar sig i genomsnitt två till tre gånger kortare sträckor i landskap som människan har förändrat, än i natur som är opåverkad. I områden som har förändrats av människan är djurens vandringar bara en tredjedel till hälften så långa som i opåverkade områden.
Resultatet ger viktiga insikter som är användbara i många sammanhang, från planering av infrastruktur till viltvård. Det säger Navinder Singh, forskare vid SLU och en av dem som varit med att utföra studien.
– Det är uppenbart att djurens vandringsmöjligheter måste beaktas vid planering av vägar, järnvägar, kraftledningar och bebyggelse. Annars kommer vi även i fortsättningen ha älgar i våra trädgårdar, grödor som härjas av vildsvin, storskaliga förluster av biologisk mångfald, sjukdomar som sprids från djur till människor och tusentals viltolyckor, säger Navinder Singh, i ett uttalande.
I ett typiskt jordbrukslandskap är sträckorna som däggdjuren för sig mellan en tredjedel och hälften så långa som i naturliga landskap, över en tiodagarsperiod. Men mätt över timslånga intervall är rörelserna ungefär lika långa. På lång sikt rör sig djuren mindre, men de kortsiktiga förflyttningarna är lika långa. Det kan bero på att djur i människans närhet förflyttar sig kortare och oftare, över mindre ytor. Exempelvis beroende på begränsningar i tillgång till föda och hinder som människan har byggt. När djurrörelserna blir mindre kan ekosystemens funktion påverkas, genom ändrad spridning av exempelvis näringsämnen och frön.
Studien har letts av Marlee Tucker, vid Senckenberg Biodiversity and Climate Research Center och Goethe University Frankfurt. För att analysera djurrörelserna använde forskarna dataportalen Movebank, där det finns GPS-baserade rörelsedata arkiverade från forskare över hela världen, avseende rörelser hos djur, från harar till vildsvin och elefanter. Dessa har jämfört med ett index över människans påverkan på olika områden, i form av infrastruktur, bosättningar eller jordbruk.
LÄS OCKSÅ: Rovfåglar kan sprida bränder i jaktsyfte
