Vi som var där glömmer aldrig Gudrun
Det finns stora händelser som etsar sig fast i minnet. Mordet på Olof Palme, Berlinmurens fall, 11 september-attacken... Stormen Gudrun är också en sådan händelse, för oss som befann oss där hon drog in.
Själv var jag tio mil hemifrån och skulle köra hem framåt kvällen, men min skräckslagna tonårsdotter tvingades övernatta ensam i ett hus som skallrade och riste i vinden. Till all lycka fungerade telefonen: "Mamma, du får inte köra hem i kväll, det är livsfarligt!" sa dottern i luren.
Tidigt nästa morgon körde jag hemåt, de stora träd som fallit över motorvägen var redan uppsågade och borta från körbanan. Väl hemma gick vi ner till vår badstrand. Där hade den bastanta badbryggan slitit sig och krossat allt i sin väg, från barnens lekställningar till restaurangerna vid stranden.
Men först på måndagen anade jag vidden av katastrofen, då jag gav mig ut på den halländska landsbygden. Det som hade varit vackra skogar såg nu mer ut som slagfält. I ett av de hårt förödda områdena - Unnaryd - reser skogsägarna en minnessten nu på tioårsdagen.
undefined