Målet är att få upp ny skog på de närmare 4000 hektar som Domänverket avverkade kring Laisvik i Arjeplog för cirka 50 år sedan. Sedan ett par år tillbaka har Skogsstyrelsen vaknat och trycker på med lagråd som tvingar nuvarande markägaren Fastighetsverket att göra något.
– Vi tycker att lagråden är bra, så här kan det inte fortsätta. Rent skogligt ser vi inga stora problem att få upp ny skog på markerna, problemet är älgen, säger Erik Granerot, skogsvaktare i Jokkmokk.
Eftersom Fastighetsverkets inte har viltförvaltningen på sina marker ovan odlingsgränsen har man haft svårt att påverka avskjutningen. Det nya älgförvaltningssystemet ger emellertid Fastighetsverket nya möjligheter.
– Vi kan spela en aktivare roll i älgförvaltningensgruppen lokalt. Det ger oss en bättre möjlighet att påverka älgstammen utifrån fodertillgång. Sedan har vi problemen med vandringsälgarna från fjälldalarna, även där ser vi gärna större tilldelning.
Trots fortsatt högt betestryck har verket röjt, markberett och omplanterat drygt 100 hektar varje år under de tre senaste åren i Arjeplog. På ytterligare cirka 200 hektar har man varje år röjt fram de tallplantor som faktiskt finns på vissa marker.
– Tills vidare jobbar vi med att åtgärda cirka 300 hektar varje år. Och det är vanlig tall vi planterar, sådd är för osäkert och inte aktuellt här.
Han avvisar iden att i stor utsträckning satsa på contorta som älgen är mindre intresserad av.
– Contortan skulle säkert gå bra på många marker, men den är inte tillåten enligt lag i den fjällnära skogen och i aktuella höjdlägen. Dessutom är renägarna mycket negativa till den. Vi som jobbar i renens åretruntmarker måste ta långt gående hänsyn till den näringen.
Han säger att man slutat med att meja ner lövet i kombination med plantering av gran vilket inte fungerat. I vinter ska verket testa en teknik för att ta tillvara skogsbränslet med målet att minska återplanteringskostnaden.
Erik Granerot tycker att verket bedriver ett seriöst återplanteringsprojekt och tillbakavisar kritiken om att det är att ”kasta pengarna i sjön”. Hur stor kostnad det handlar om finns inte specificerat.
– Det finns inga öronmärkta pengar. Restaureringsarbetet ingår i vår vanliga budget. Ledningen är väl medveten om att det krymper avkastningen till statskassan, säger Erik Granerot.
När Skogsland berättade om kalhyggesöknen för tre år sedan beräknades omplanteringskostnaden till cirka 6000 kronor per hektar. Allra minst 1000 hektar lär behöva omplanteras för lågt räknat 6 miljoner kronor. Till det kommer röjningskostnader på kanske 2000 hektar för ytterligare ett par miljoner.