"Vi har väldigt lite skador av nerbrutna tallar"
Ung tallskog och älgar ska kunna samsas. Det är jägare och markägare i Silverbergets älgskötselområde utanför Mönsterås överens om.
– Vi vill ha en älgstam av god kvalitet. Så länge vi håller oss till att minst 50 procent av avskjutningen ska vara kalv så tror jag att vi både klarar tallskogen och får fram större älgar. Jag tycker att den policy som vi har i älgskötselområdet stämmer väl med intentionerna i den nya älgförvaltningen, säger Håkan Stensson.
Håkan Stensson är en av medlemmarna i älgskötselområdet och äger tillsammans med sin familj skogsfastigheten Gelebo Västra på drygt 400 hektar varav 360 hektar är produktiv skogsmark. 70 procent av skogsmarken är typisk tallmark.
– Där det ska vara tall föryngrar jag med tall. Jag låter alltid markbereda och ställer fröträd. Just nu har vi 80 hektar med tall som är i perfekt beteshöjd för älgarna, säger Håkan Stensson.
Skogsland åker med runt och tittar på tallskogsbestånd i olika åldrar på fastigheten och kan konstatera att visst finns det skador, men de är inte av någon stor omfattning.
– Vi har väldigt lite skador av nerbrutna tallar. Har vi skador så är det barkgnag. Vi får inte heller glömma rådjurens roll, men de senaste åren har rådjursstammen minskat, säger Håkan Stensson.
Ove Arnesson, projektledare för skogsstyrelsens projekt Mera tall, blir glad när han ser Håkan Stenssons ungskog.
– Det normala är att man åker ut och ser på skogen och tycker att den ser bra ut. Sedan går man in tio meter in i skogen och ser då skadorna. Men här är inte skadorna alls i den omfattningen som man ser på många andra håll. Här finns det möjligheter att få fram tallbestånd av bra kvalitet.
Förklaringen till de lyckade föryngringarna ligger i envisheten att plantera tall på tallmark och att ha en älgstam i balans med fodertillgången.
– Fri kalvavskjutning har vi alltid tillämpat. Kommer det en ko med kalvar i en tallplantering så skjuter vi båda kalvarna. Man har aldrig så bra möjligheter att skjuta kalv som under de första jaktveckorna.
Bland vuxna prioriterar älgskötselomårdet att skjuta yngre djur med sämre anlag. Större tjurar sparas. Målsättningen är att 60 procent av de skjutna djuren ska vara hondjur. Täta kontakter mellan jaktlagen är ett måste för att hålla koll på hur avskjutningen går.
– På senare år har vi sett fler stora tjurar i området så det verkar som om strategin fungerar, säger Håkan Stensson