"Vi har lyckats rädda mer än 100 skogar"

Naturen i hela dess bredd har varit Mats Karströms intresse sedan barnsben. Och Jan Lindblad var en av hans ungdomshjältar och förebilder.

När han flyttade till Vuollerim i Norrbotten 1986 hamnade hans fokus på de gamla skogarna. Det dröjde inte länge förrän han med likasinnade i Naturskyddsföreningen bildade gruppen Steget Före. Målet var att leta upp de mest värdefulla skogarna innan skogsbrukets maskiner letat sig dit. Han berättar att på den tiden inventerade man oftast genom att bara studera strukturer, en skog med stubbar var ingen urskog och därför okej att avverka.

– Det här sättet berättade väldigt lite om naturvärdena. Jag började använda arter som bara trivdes i de skyddsvärda skogarna, särskilt svampar och lavar varav många sällsynta. Rosentickan blev så småningom en sådan indikatorart som avslöjade värdefulla gammelskogar, berättar Mats Karström, när Skogsland träffar honom hemma i Vuollerim.

Metoden gav effekt och fungerade så småningom så bra att både skogsmyndigheten och skogsbolagen började använda den vid inventeringar.

– Sedan slutet av 1980-talet har vi utbildat närmare 5 000 personer, tjänstemän i bolag och myndighet, samt ideella naturvårdare. Forskare från Ryssland, Kanada och en del andra länder har varit här och studerat metoden.

Ryktet spred sig och Lands pris blev det första i en lång rad.

– Priset var ett erkännande av Steget Föres arbete för att skydda skog hemma i Jokkmokk. Intresset för metoden ökade men jag var kanske naiv.

Mats Karström berättar att han trodde att priset skulle göra arbetet enklare, att fler skulle komma in och ta över. Men så blev det inte.

– Jag arbetar fortfarande, 20 år senare för att spara en del av de skogar som vi inventerade och hittade skyddsvärda arter i redan då. Nu kan jag se att vi nått framgångar men det fanns en period då jag bara såg misslyckanden, hur fina gammelskogar försvann.

undefined