"Vi hade aldrig fått det här i Belgien"

Anders och Gunilla Munters var två ekologiska mjölkproducenter som ofta förekom i debatten kring mjölkproduktion. Men för några år sedan sålde de gården i Dala-Järna, något som inte var helt enkelt under dåvarande mjölkkris.

undefined

Men i Belgien fanns samtidigt en familj med för liten areal för den mjölkproduktion de ville bedriva. De kände sig inklämda mellan grönsaksodlare och naturreservat och såg sig om efter alternativ utanför landets gränser.

– Vi tittade i Frankrike först, men det var hela tiden något som var fel, berättar Peter Naeyaert som inte ville dra på sig för stora lån.

Efter att ha tittat på gårdar även i Tyskland och Nya Zeeland fick familjen via förmedlaren Interfarms korn på tre gårdar i Sverige. Till slut fastnade de för Munters gård i Dala-Järna.

undefined

Avgörande var att gården hade bra infrastruktur och potential att öka produktionen utan större investeringar.

– Vi hade aldrig kunnat få det här i Belgien, säger Peter Naeyaert som i och med köpet fick övergå från att vara konventionell till ekologisk mjölkproducent.

I mitten av juli 2012 kom familjen, som även består av Peters hustru Inge Deketelaere och sönerna Yanosh och Jolan, med katter och hundar till Dala-Järna. I augusti tog de över mjölkningen.

undefined

Men även om hantverket var detsamma, var det inte helt enkelt att byta land. Avtal av olika slag fanns bara på svenska, strul med personnummer som försenade köpet gjorde att familjen förlorade 150 000 kronor på växelkursen och telefon- och bränsleföretag tyckte inte att familjen hade kreditvärdighet för att teckna abonnemang.

– När vi kom till Sverige insåg vi hur komplicerat det är, säger Peter Naeyaert.

Arbetet med att fortsätta utveckla gården pågår för fullt. Vid köpet bestod den av 328 hektar och höll 115 kor. Nu har koantalet vuxit till 163 individer. 141 djur mjölkas i de två robotarna, medan nykalvade och sjuka kor mjölkas i den mjölkgrop som också finns på gården.

– Om roboten skulle gå sönder kan vi mjölka här. Det gör mig lugn, konstaterar Peter Naeyaert.

undefined

Han har också fått tänka om vad gäller hälsoarbetet. I Belgien var han van vid att kunna ha läkemedel hemma och behandla sjuka djur själv. I Sverige har han fått acceptera att det är veterinärens jobb och att han själv får arbeta mer preventivt.

– Det är fortfarande svårast. Jag kan behandla kor, men jag får det inte alltid, säger Peter Naeyaert.

Och apropå antibiotika tycker Peter Naeyaert att det är märkligt att ha karenstid för när mjölk från behandlade kor får levereras till mejeriet, i stället för att testa om mjölken är ren eller inte. Han har köpt en apparat, för att själv kunna kontrollera mjölken.

– Det är vårt ansvar att inte ha antibiotika i tanken, resonerar han.