Växtrådgivare kritiska mot nya EU-regler
Höstsäden är i jorden, växtodlingsplanen bestämd och utsäde valt men fortfarande hänger Cap, den nya jordbrukspolitiken i luften.
Nästa år träder EUs nya gemensamma lantbrukspolitik, Cap, i kraft. Ett av kraven för att få fullt gårdsstöd är att lantbrukare ska genomföra särskilda miljöåtgärder, den så kallade förgröningen. Men detaljreglerna kring stödet är fortfarande oklara och kritiken bland många växtodlingsrådgivare är hård.
– Höstsådden är avslutad och bönderna har redan valt grödor fast de fortfarande inte vet vad som ska gälla. Det är ett fullständigt värdelöst politiskt system som kommer att kosta lantbrukarna mycket pengar och inte kommer det leda till någon som helst miljönytta, säger Henrik Stadig på Hushållningssällskapet i Skara.
Den gröda som lantbrukaren har mest av får maximalt täcka 75 procent av arealen och de två grödor som det är mest av får tillsammans täcka maximalt 95 procent av arealen. Dessutom ska ekologiska fokusområden införas som innebär att lantbrukare som odlar mer än 15 hektar åkermark måste avsätta 5 procent för att främja den biologiska mångfalden. Det som tillåts att odlas är exempelvis salix, ärter eller obrukade fältkanter. Träda räknas som en gröda och ekologisk fokusareal. Förgröningskravet får stora konsekvenser för rena spannmålsbönder som odlar runt 30 till 50 hektar, menar Henrik Stadig. För de större gårdarna kommer det inte göra någon större skillnad.
– Antalet grödor minskar inte kväveläckage eller ökar den biologiska mångfalden. Det finns utmärkta växtföljder med ärtor och raps men varför i hela friden måste man ha det varje år? Nu måste den lille bonden dela upp sin växtföljd och det är bedrövligt, säger han.
Anki Sjöberg, växtodlingsrådgivare på Lovanggruppen i Östergötland, varnar för konsekvenserna med en stor höstsådd.
– Det som är oroande när det går så bra att så i de här försommartorra områdena är att man kanske lockas att så allting. Och då har man ingen mark kvar till de ekologiska fokusområdena som det inte är beslutat om än. Det gäller att ha areal ledig, säger hon.
I skogsbygder, som Sjuhärad, slipper lantbrukarna de ekologiska fokusområdena som slättområdena måste ha. Men många gårdar faller på att det blir ett krav att odla två grödor.
– Vi tycker att det blir ett oerhört fyrkantigt system att förhålla sig till när regelverket ska bestämma exakta hektar och inte låta de naturliga förhållandena råda, säger Katarina Berlin Thorell på Rådgivarna i Sjuhärad