Växthuseffekt gav brandtåliga träd
Forskare har lyckats länka egenskapen hos vissa barrträd att anpassa sig efter skogsbränder med en period i jordens historia med växthusklimat.
Forskare har lyckats länka egenskapen hos vissa barrträd att anpassa sig efter skogsbränder med en period i jordens historia med växthusklimat.
Tidigare perioder i historien med växthusklimat gjorde ekosystemet mer brandskyddat. Fortfarande i dag finns barrträd med en anpassning till skogsbränder, i Sverige har till exempel tallar tjockare bark än gran och är bättre skyddade mot eld.
En ännu bättre anpassning finns hos barrträd i Australien, Afrika, Nordamerika och runt Medelhavet. Här stänger många barrträd in fröna i kottarna i väntan på en skogsbrand. De kan hänga kvar på träden i många år och fröna är förseglade av kåda.
När temperaturen blir tillräckligt hög smälter kådan och fröna kan spridas. De landar på den näringsrika, lövfria marken som precis brandhärjats, utan skuggande trädkronor och gott om ljus.
Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet lyckats länka denna evolution till en period i jordens historia då risken för skogsbränder var hög över hela jordklotet. De har hittat fossil av brandanpassade kottar från flera platser på jorden, men från samma tidsintervall, för ungefär 100 miljoner år sedan.
Då var medeltemperaturen runt sex grader varmare än idag och luften mer rik på syre och koldioxid, vilket gjorde växter mer lättantändliga och bränder vanliga i skogarna som även täckte polarområdena.
– Om det inte varit för växthuslika perioder tidigare i historien hade vi inte haft många av de brandanpassade växter som vi kan se runt om i världen i dag, säger Chris Mays, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.
Resultatet av forskningen publiceras i denna artikel.