Själv brukar Stefan Aldén 170 hektar varav en stor del runt vattendraget Afsån. På länsstyrelsens vatteninformationstjänst Viss är den gulmärkt vilket innebär måttlig ekologisk status. Problemet är framför allt övergödning från lantbruk och reningsverk.
– Afsån strömmar ganska dåligt och vattnet är grumligt. Man har i bästa fall en meters sikt, konstaterar Stefan Aldén.
För att uppnå god ekologisk status i kommunen föreslår vattenmyndigheten ett batteri av åtgärder som totalt tar 6 550 hektar åkermark i anspråk. Det motsvarar 15 procent av Varas 44 000 hektar.
undefined
LRF har beräknat åtgärdskostnaderna för lantbruket i kommunen till 1,1 miljarder kronor och ännu vet ingen vem som ska betala eller var pengarna ska komma från.
– Om det är lantbrukarna som ska stå för detta är det ju bara att lägga ned. Det förstår var och en, säger Stefan Aldén.
Hans granne Karl Delin, till vardags växtodlingssäljare på Varaslättens Lagerhus, är deltidslantbrukare med cirka 80 hektar. Med ett förflutet som rådgivare på hushållningssällskapet har Karl en god bild av fosforfrågan.
– Läckaget har i stort sett inget samband med gödslingen. Jordarna gödslades upp under några decennier fram till 1970-talet och det finns otroligt mycket fosfor buffrad i markerna. Procentuellt sett är läckaget väldigt litet, förklarar Karl Delin.
Både Karl och Stefan har strukturkalkat på sina styvaste leror med stöd från Lova-projektet och är nöjda med det upplägget. Totalt har det strukturkalkats cirka 700 hektar runt Afsån, åtgärder som dock inte finns införda i Viss.
undefined
Karl Delin kontaktades för några år sedan av länsstyrelsen med förslag om att anlägga våtmark i en dalsänka där dräneringsvatten från åkrarna ovanför rinner öppet genom en beteshage ned mot Afsån. Fördämningarna skulle ta cirka 0,5 hektar i anspråk.
– Jag avstod eftersom jag var rädd för att åkermarken skulle försumpas om man minskade fallhöjden ned till vattnet. Jag hade också varit tvungen att involvera grannen, säger Karl Delin.
I egenskap av kommungruppsordförande har Stefan Aldén representerat LRF på samrådsmöten om vattenvårdsförslaget.
Han konstaterar att länsstyrelsens personal har haft svårt att svara på de frågor som ställts.
Stefan har läst att vi i Sverige har 0,3 hektar åkermark per person men att vårt genomsnittliga behov av mat motsvarar 0,4 hektar. Vi har alltså redan ett underskott på åkermark i förhållande till vår livsmedelskonsumtion vilket skulle bli ännu större om alla vattenvårdsåtgärder sattes i verket.
– Om vi ska producera mat så kommer det alltid att innebära en påverkan på naturen. Frågan är om vi ska göra det här eller om det ska göras någon annanstans i världen, säger Stefan Aldén.