Vattenvårdsåtgärder ska vara kostnadseffektiva
Efter att frågan har legat på regeringskansliet i ett och ett halvt år beslutade regeringen under torsdagen att Vattenmyndigheterna ska revidera åtgärdsprogrammet för vattendirektivet.
Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram väckte stark kritik när det offentliggjordes i slutet av 2014. Bland annat ställdes långtgående krav på insatser inom jordbruket utan möjlighet till ekonomisk kompensation.
I den ursprungliga versionen uppskattade Vattenmyndigheterna själva jordbrukets kostnader till 2 miljarder kronor per år. Ungefär 150 000 hektar produktiv jordbruksmark skulle försvinna.
Beräkningar ifrågasatta
Vattenmyndigheterna föreslog bland annat att om markägare motsatte sig anläggandet av våtmarker och fosfordammar så skulle staten kunna expropriera marken.
I flera fall, till exempel rörande strukturkalkning, ifrågasattes de beräkningar som Vattenmyndigheterna gjort och om åtgärderna verkligen skulle få den positiva effekt för vattenstatusen som gjordes gällande.
Kritiken kom främst från Jordbruksverket men även från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Svenskt Vatten, LRF, SLU och ett 20-tal kommuner.
Kunde själv välja styrmedel
Under våren 2015 lugnade dåvarande miljöministern Åsa Romson (MP) kritikerna med att förslaget skulle prövas politiskt innan det spikades. Kort därefter gick Vattenmyndigheterna på defensiven och öppnade för att ta bort ordet "föreskrift" i det som Jordbruksverket föreslogs ha ansvar för. Därmed skulle myndigheten själv kunna välja styrmedel och basera åtgärderna mer på frivillighet.
När regeringen nu passar tillbaka bollen till Vattenmyndigheterna är det med krav på tydligare prioritering av de mest kostnadseffektiva åtgärderna.
– Vad beträffar jordbrukssektorn pekar vi på landsbygdsprogrammet som ett viktigt ekonomiskt styrmedel och att åtgärderna som Jordbruksverket har ansvar för får en tydligare koppling till programmet, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till Land Lantbruk.
Inget utökat ansvar
Miljöministern påpekar samtidigt att arbetet för en förbättrad vattenstatus fortfarande sker enligt principen att förorenaren betalar och att verksamhetsutövaren även fortsättningsvis kommer att ha ett ansvar.
Regeringen väljer att plocka bort föreslagna åtgärder som skulle innebära att myndigheter, i det här fallet främst kommunerna, får ett utökat ansvar.
– Och om en myndighet anser att det saknas medel för att utföra åtgärder så får den äska pengar i sedvanlig ordning, säger Karolina Skog.
Sverige bakbundet
Vattenmyndigheterna har fram till slutet av 2016 på sig revidera förslaget till åtgärdsprogram. I januari 2017 antas landets fem vattendelegationer fatta beslut om programmet som omfattar åren 2016–2021.
Sverige har till skillnad från övriga EU-länder bakbundit sig genom att göra miljökvalitetsnormerna för vatten till lag. Det finns dock möjlighet att med begreppet "kraftigt modifierade vatten" sänka ribban.
– Men det har hittills inte använts i Sverige beträffande jordbrukslandskapet, säger Markus Hoffman, vattenexpert på LRF.