– Fenomenet är globalt, men förekommer främst på norra halvklotet. Det här är komplext och det finns flera förklaringar, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära på Lunds tekniska högskola och forskningschef på dricksvattenproducenten Sydvatten.
Han ser med oro på utvecklingen. Dricksvattenkvalitén tror han visserligen går att bibehålla med tekniska lösningar. Men det stora problemet är att ekosystemen i vattendragen förändras.
– Rovfisk som till exempel lax, gös och abborre hittar inte mat i grumliga vatten. Vitfisken tar över. Och solljuset tränger inte ner så djupt, vilket ger annorlunda limnologi, säger han.
Enligt Kenneth M Persson bidrar ett förändrat klimat till den försämrade vattenkvalitén. Längre somrar, i kombination med övergödning, ökar produktionen av organiskt material som till exempel alger och plankton. Dessutom ger häftigare regn mer ursköljning av humus från mark till vattendrag. Humusen löses upp i vattnet som blir brunt. Och det förloppet går fortare i dag - på grund av minskad försurning.
– Vi har fått bukt med de sura regnen som har plågat vattendrag och skogar. Men minskad försurning ökar lösligheten av organiskt material från mark till vatten, säger Kenneth M Persson.
En annan klimataspekt är stormar.
Eftersom ursköljningen av humus går fortare från mark som inte är skogstäckt har stormfällning av skog en inverkan. Sjön Bolmen, mitt i det område som drabbades hårdast av Gudrun, kan tjäna som exempel. Med Bolmen som källa producerar och distribuerar Sydvatten AB dricksvatten till flera kommuner i Skåne. Bolmens vatten är i dag så brunt att det är en utmaning att rena det, konstaterar företagets kvalitetschef Stefan Johnsson.
– Humus avskiljs med flockningskemikalier och vår användning av kemikalier har ökat tydligt efter tidpunkten för Gudrun. Men om detta faktiskt är en effekt av just Gudrun, vet jag inte, säger han.
Men forskningschefen Kenneth M Persson tror att Gudrun har bidragit till det bruna vattnet.
– Ja, så är det nog. Men att det är den enskilt viktigaste faktorn, tror jag inte är korrekt att säga i dag, säger han.
Lokalt är humusläckage från utdikad torvmark betydligt större än humusläckage från skogsmark, konstaterar Kenneth M Persson.