"Vart tar renköttet vägen?"
Vart tar allt renkött vägen, undrar Jan Rannerud, ordförande för en av Västerbottens samebyar. När Sameradion besökte flera mataffärer i Umeå på jakt efter renkött gick man bet.
– Man hör ofta att det är brist på kött och det finns väldigt lite ute i butikerna, så egentligen vem som tar hand om det vet jag inte, säger Jan Rannerud i en intervju i Sveriges Radios Sameradion.
Antalet renar i Sverige varierar enligt Sametingets uppgifter cykliskt mellan 225 000 och 280 000 "i vinterhjord".
De senaste siffrorna över antalet slaktade renar på årsbasis som vi hittills lyckats hitta är från år 2002; då slaktades strax under 60000 renar i Sverige, enligt uppgifter från en rapport från Lantbruksuniversitetet (SLU). Samma rapport visar att antalet slaktade renar långsamt minskat sedan 1990-1991 och uppgifter från bland annat media och Sametinget tyder på att antalet slaktade renar fortsatt att minska sedan dess, med hänvisning till ökat rovdjurstryck.
Enligt SLU:s rapport varierar de genomsnittliga slaktvikterna för renar från kring 20 kilo för en kalv till dryga 40 kilo för en fullvuxen sarv (renhanne). Ansenliga volymer renkött tas med andra ord till vara på landets renslakterier.
Men i mataffärerna tycks det vara glest med renkött - i alla fall när Sameradion letade i flera av butikerna i Umeå. Ingen av butikerna hade vid tillfället något färskt renkött, några butiker hade fryst renkött och några hade inget renkött alls. En av de vanligaste renköttsprodukterna är "skav", som säljs fryst runt om i hela landet.
Jan Rannerud tror att en ansenlig del av renköttet går till restauranger. Men att försöka följa vart köttet tar vägen är svårt eftersom slakterierna ofta är småskaliga och slaktar små volymer, menar han.