Björk är ett ljusälskande, snabbväxande pionjärträd med kort omloppstid. Granen är ett skuggfördragande sekundärträd med långsammare start och trivs under en björkskärm. De båda trädslagen är därför goda komplement till varandra. På friska marker av medelbonitet producerar björken mera virkesvolym än granen fram till 50 års ålder. Därefter producerar granen större årlig virkesvolym.
På grund av kortare omloppstid ger björken ett ekonomiskt utbyte tidigare än granen. Genom att blanda gran och björk kan man uppnå flera sedan länge kända fördelar. Båda trädslagens virkeskvalitet förbättras. Mera solljus når marken som därmed blir varmare. Det främjar förnans nedbrytning och omsättning av näringsämnen. Björkens förna är dessutom mera basisk vilket höjer markens pH. Alltsammans bidrar till förbättrad växtlighet och ökad biologisk mångfald på de flesta marker i Sverige. I ett blandbestånd faller dessutom mera snö till marken. Därigenom bildas mindre tjäle, mera vatten tillförs marken och man får en längre vegetationsperiod. I ett rent granbestånd når en stor del av nederbörden inte marken utan avdunstar från grankronorna. En annan fördel är att totalproduktionen under en omloppstid blir 20-30 procent högre i ett blandat björk/granbestånd jämfört med ett rent granbestånd. Detta under förutsättning att björken röjs och gallras till produktionsförband och slutavverkas vid 50 års ålder. Men de absolut största fördelarna av att blanda gran och björk är dels minskad risk för stormskador, dels minskad spridning av rotröta. Dessa två orsaker till skador är de ekonomiskt sett största i svenskt skogsbruk. Men detta tycks inte bekymra Södra, åtminstone inte dess ledning och sakkunniga rådgivare. Enligt Södras skogligt sakkunniga rådgivare kan Södras medlemmar tåla en Gudrun vart femte år utan att det finns anledning att välja något annat än ren gran som föryngringsalternativ.
Södras hyllning till granen besannas ytterligare i februarinumret av Södra Kontakt. Där får Södras 50 000 medlemmar rådet att lövsanera i samband med röjning. Det står dessutom att gör man jobbet ordentligt från början har man igen det. Det var väl just det som Smålands skogsägare fick erfara i januari 2005. Björkhatet går flera decennier tillbaks i tiden och det var väl endast lagstiftning som fick stopp på kemisk lövbekämpning på 70-talet. Men ränderna tycks aldrig går ur den skogliga rådgivningen.
I samma tidning kan man dessutom se en bild av förväxande björkar med underväxt av gran och tall och bildtexten: "De första åren efter plantering växer den självföryngrade björken ofta mycket snabbt men om granen får lite hjälp på traven med röjning tar granen över och växer ofta mer än dubbelt så snabbt fram till slutavverkning"
undefined