Varför ska jag sponsra Eons aktieägare?

På 1970-talet byggdes en 130-kilovoltsledning av dåvarande Sydkraft från Ringhals till Hyltebruk. För detta intrång på mina marker betalades endast en spottstyver för förtidig avverkning av 5,4 hektar skog, 1,35 kilometer lång och 40 meter bred gata. Av dessa är 4 hektar produktiv mark.

I dagsläget borde dessa 4 hektar ha inbringat, lågt räknat, 15 000 kronor i tillväxt per år.

Förutom denna uteblivna tillväxt förbjuder nuvarande ägaren Eon uppförande av vindkraftverk på 250 meter från vardera sidan av ledningen, det vill säga 73 av mina 78 hektar är annekterade. Resterande mark, 5 hektar, ligger för nära bebyggelse.

För att använda byråkratspråk kan man tala om betydande olägenhet och hinder av möjligheten att utnyttja äganderätten. Inte nog med det – när träden blir över 20 meter i höjd når kantträden ledningen och tas bort så att kanten mister den stormhärdighet som den uppnått. För dessa träd lämnas ersättning av virkesvärdet men ingen garanti mot att beståndet mist sitt motstånd mot vind. Helikoptertoppning var ett tag modernt med förödande konsekvens för de toppade träden. Rötan har gått långt ner i stammen.

I dessa dagar pågår förhandlingar mellan markägare, stödda av LRF, och Svenska Kraftnät angående 400-kilovoltsledningen genom Småland. Detta aktualiserar den situation vi, som har gamla ledningar över våra marker, befinner oss i.

Man kan ställa frågan: Varför ska jag (vi) sponsra Eons aktieägare med cirka 4 000 kronor per år och hektar, därför att de äger den ledning som går över mina marker och denna ledning byggdes vid en tidpunkt då elbolagen kunde expropriera annans marker utan att ge skälig ersättning? Vindkraften var då heller inte aktuell. Detta medför radikalt ändrade förutsättningar!

Jag antar att jag inte är ensam i den uppkomna situationen.

Det vore utmärkt om LRF aktualiserar detta problem så att vi kan få omförhandlingar och därmed bättre avkastning på oanvändbar mark.

undefined