"Vårda marken bättre – för skogens skull"
Körskadorna i skogen är ett miljömässigt elände - men det finns även andra skäl för skogsbruket att vårda skogsmarken bättre.
Iwan Wästerlund har forskat kring hur skogsskötsel och maskiner påverkar grunden för all skogsodling – skogsmarken. Senaste året har körskador på skogsmark blivit en het fråga och det gläder Iwan Wästerlund.
– Det är bra att frågan hamnar i fokus, men jag efterlyser fortfarande ett större engagemang hos skogsbruket. Marken är den viktigaste resursen branschen har och det har man bortsett ifrån alldeles för länge.
Han har sett och påtalat problemen, men det har inte varit lätt att få gehör för ökad hänsyn till marken av skogsskötselskäl.
– Djupa spår syns och ger reaktioner, men produktionsminskningen som effekt av sönderkörda rötter och markpackning syns knappast, men kan bli kostsam för skogsägaren.
Iwan Wästerlund säger att bedömningen av marken inför avverkningar har varit för slentrianmässig.
– Att bedöma bärighet utifrån en femgradig skala kan fungera, men kräver en stor portion bondförnuft. När så den ekonomiska pressen är stor som den varit så blundar nog många och kör trots att de vet bättre, säger Iwan Wästerlund.
Han rekommenderar att avverkningsplanerarna och maskinlagen ska förses med jordsonder så att de kan analysera markförhållandena där de planerar att köra.
– Likaväl som man har en tillväxtborr bör man ha med sig en jordsond för några hundralappar för att kolla läget. Militären kollar marken när de ska fram med sina maskiner, det borde skogsbruket också göra, säger Iwan Wästerlund, och visar upp en specialare, en jordsond från USAs arme.
Han trycker ner sonden i ett sex år gammalt hjulspår i en tallskog där vi står.
– Det här spåret gjordes vid en gallring för sex år sedan. Jag kommer inte ner någonting alls, marken är packad, kompakt. Spåren är bara cirka en decimeter djupa, ändå har flera av närmaste trädens rötter skurits av.
Han berättar att forskningen visat att den här till synes ”svaga” spårbildningen kan ge en allvarlig tillväxtnedsättning för de närmaste träden, i stället för den förväntade positiva gallringseffekten av ökat ljus.
– I absolut värsta fall kan det här ge en 50-procentig lägre tillväxt än förväntat. Och det gäller alltså på den här marken som rent skogligt anses kunna klara en gallring under årets alla tider. Just här var problemet att det var ovanligt blött. Entreprenören avbröt faktiskt gallringen och fick markägaren med sig. Ett bra öga och vanligt bondförnuft räddade marken omkring.
undefined