"Var rädd om ordens valörer"
Naturnära är ett välsmakande och allomfattande ord. Att döpa denna form av plockhuggning till ”naturnära skogsbruk” är att ta stora ord i sin mun. Det skriver Marianne Erikssoni ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
En samarbetspartner berättade en gång för mig att hans far, som liksom sonen jobbade i mediebranschen, sagt till honom att ”man ska vara rädd om ordens valörer”. Det har jag sedan dess haft anledning att fundera över upprepade gånger, nu senast när jag läste om "naturnära skogsbruk” i Land Skogsbruk .
I den ena artikeln i Land Skogsbruk 11 augusti intervjuas, eller snarare uttalar sig, en av delägarna i det företag som har den så kallade Lübeckmodellen som affärsidé. Det är en skogsskötselmetod som har sitt ursprung i hur man runt staden Lübeck sköter sina skogar. Namnet är ju inte direkt någon kioskvältare - så nu kallar man tydligen i stället metoden för ”naturnära skogsbruk”.
Naturnära är ett välsmakande och allomfattande ord. Att döpa just denna form av plockhuggning till ”naturnära skogsbruk” är att ta stora ord i sin mun. Det förvånar mig att Land Skogsbruk bjuder på så stor reklamplats för detta företag utan att i intervjun ställa mer än en enda kritisk fråga. Det förvånar mig också att man i ingressen till den andra artikeln på samma siduppslag verkar dra paralleller mellan ”naturnära skogsbruk” och ”hyggesfritt skogsbruk”. Det är en alltför enkel tolkning av valören i ”naturnära skogsbruk”.
Taktiken att byta till ord av annan valör användes i skogsnäringen i en tidigare våg av hyggesdebatten. Hyggen döptes då om till "föryngringsytor”. Jag tror aldrig svenska folket köpte det namnbytet. Själv tycker jag att hygge är ett gammalt hederligt ord som ligger bra i munnen. Jag tolkar det som en kortform av ”huggning”, en yta där man huggit virke till gagn för skogsägaren, bygden och nationen. I Danmark har ordet hygge en annan betydelse, ordet är där sinnebilden av det danska umgängesgemytet. Det hygget kommer ursprungligen från norskan och betyder ”välmående”.
Ett annat trick är att i stället för att byta ord försöka byta valör på ordet. ”Skog” är ett ord som finns i den svenska folksjälen. Det finns därtill en tydlig internationell definition av skog (minst 0,5 hektar, till minst 10 procent täckt av träd som blir minst 5 meter höga). Delar av miljörörelsen accepterar inte ”skog” utan försöker införa begreppet ”riktig skog”. Med riktig skog tycks man mena naturskog utan större mänsklig påverkan. Det har vi inte mycket av i Sverige. Skulle då alla andra miljontals hektar skog vara ”oriktig skog”?
Man kan kidnappa eller kapa ord också. År 2012 började jag och några kollegor använda #gillaskog på Twitter som en del i en satsning på att lyfta fram skogens många värden och framtidsmöjligheter. Sedermera blev även gillaskog AB mitt företagsnamn. Döm om min förvåning när det ifjol började dyka upp tweets märkta med #gillaskog men med helt annat budskap än det ovan nämnda. Jag har valt att ta det som en komplimang. Någon tycker att #gillaskog har så hög valör att man vill åka snålskjuts på det.
Slutsats: vi kan sällan äga ord men vi kan vara rädda om ordens valörer.
Marianne Eriksson
Gillaskog AB
PREMIUM: Naturnära skogsbruk lönsamt