Efter att ha skjutit upp beslutet i ett år har det danska miljö- och livsmedelsministeriet nu presenterat en åtgärdsplan för åren 2016–2021 i syfte att uppnå EUs vattendirektiv.
Satsningen uppgår till 5,2 miljarder svenska kronor varav 3,1 miljarder ska användas som miljöstöd till frivilliga åtgärder av typen våtmarker och skogsplantering. Resten går i huvudsak till olika insatser i vattenmiljö.
Från och med 2018 infasas vad man benämner målinriktade åtgärder som ska föregås av vetenskaplig utvärdering av faktaunderlaget kring tidigare insatser mot kväveläckage. Dessa koncentreras i huvudsak till områden på Själland och Fyn och berör i grova drag 25 procent av lantbruket.
– Den stora skillnaden mot Sverige är att danskarna i likhet med Finland inkluderar vattenarbetet i sin livsmedelsstrategi. Det blir också naturligt när det är en och samma minister som ansvarar för både miljö och livsmedel, säger Markus Hoffman, LRFs expert på vatten och växtnäring.
Samtidigt plockar danska regeringen bort den av lantbruket hårt kritiserade åtgärden med tio meter breda skyddszoner kring alla vattendrag och sjöar vilka ursprungligen skulle ta 50 000 hektar jordbruksmark i anspråk. Dessutom försvinner kravet på kvävebegränsningen i gödslingen vilken har sänkt kvalitén på dansk spannmål.
Det kommer också att tillåtas fler grisar i förhållande till spridningsarealen från dagens 1,4 djurenheter till 1,7.
– Man kan tycka att de här förändringarna går i stick i stäv med vattendirektivet och EU-kommissionen har också i ett brev ställt sig frågande till vad danskarna gör. Men de fäster stor tilltro till att både det målinriktade och det frivilliga arbetet ska ha en bättre effekt, berättar Markus Hoffman.