Väntar på ny djurskyddslag
Mycket få lantbrukare med djurförbud har lyckats få det hävt. Det visar Land Lantbruks rundringning.
I förra veckans tidning efterlyste grisföretagaren Stefan Karlsson en praxis för vad som krävs för att få ett djurförbud upphävt. Land Lantbruk har ringt runt till LRF-företrädare och länsstyrelser för att hitta exempel på lantbrukare som fått en ny chans. Men de är få.
Bortsett från dem som med rätta inte ska ha djur, finns det även de som skäms så mycket över det som hänt att de inte vill försöka igen.
– Problemet är att de inte får hålla på med djur och då kan de inte visa att de klarar av det, säger Lotta Zetterlund som sitter i omsorgsgruppen för Dalarna och Gävleborg.
Stig-Erik Carlsson, omsorgsgruppen i Jönköping, efterlyser en större flexibilitet i djurförbudsärendena. Han anser att skrivningarna i förslagen till ny Djurskyddslag går i rätt riktning.
Samtidigt råder han lantbrukare att våga stå upp för sin sak och ta hjälp inför rättsprocessen. Det är nämligen stor skillnad mellan att bli dömd för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen.
– En djurplågeridom innebär att man automatiskt prövas för djurplågeri, säger Stig-Erik Carlsson.
På Jordbruksverket känner djurskyddschef Helena Kättström till de invändningar mot djurförbudsbestämmelserna som finns. Vissa saker skulle kunna ses över redan i dag, men:
– Mycket ligger still i väntan på ny Djurskyddslag. Det är ingen mening förrän vi vet vad departementet gör, säger Helena Kättström.
Eftersom varje djurförbudsärende är individuellt är det inte möjligt för Jordbruksverket att utverka riktlinjer kring vad som krävs för ett upphävande.
– Man kommer snabbt in på bedömning av de enskilda ärenden, säger Helena Kättström.