– Detta är en av de högst belägna mossarna och vi har säkert 5–6 kilometer ned till kanalsystemet vid sjön. Ändå är allt här surt, konstaterar Mats Antonsson.
Den här eftermiddagen har han besök från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Västra Götaland samt några LRF-representanter. Konsekvenserna för lantbruket av höjningen av Hornborgasjön för cirka 20 år sedan tycks bara bli värre, i synnerhet som nederbörden i området ökar.
De senaste två vallsäsongerna har Mats Antonsson bara tagit en skörd per år. Han får vänta till sensommaren innan markerna bär och foderkvaliteten blir därefter. De senaste fem, sex åren har Mats tvingats köpa in grovfoder till sina totalt närmare 200 djur.
– Vi ligger utanför Naturvårdsverkets ersättningsområde och har inte fått ett öre i ersättning för förlusterna vi lidit. Innan sjön höjdes var de här markerna de bästa tänkbara, säger Mats Antonsson.
Han är inte ensam om att drabbas. På godset Stora Bjurum odlas inte längre spannmål och ägaren Georg Sjödahl har under sina elva år på godset tvingats rensa dikena två gånger. Kjell-Olof Wallinder, ordförande i traktens dikningsföretag, ifrågasätter om det är lönt att fortsätta.
– Det räcker inte ens att rensa vart åttonde eller vart tionde år. Förra gången kostade det oss 350 000 kronor och med dagens dåliga lönsamhet kan inte jordbruket bära sådana kostnader, säger Kjell-Olof Wallinder.
Mossmarkerna runt Hornborgasjön torkade tidigare ut under somrarna men med det nuvarande vattentrycket stannar vattnet kvar i botten. Täckdikning fungerar inte samtidigt som de öppna dikena eroderas och snabbt slammar igen.
Symboliskt nog simmar det en liten bit bort omkring några svanar. Mats Antonsson, som byggde ny ladugård så sent som för fyra år sedan, konstaterar att han drabbas hårt eftersom över halva hans areal är mossmark.
Kritikerna menar att de enda raka är att sänka sjön och göra det möjligt att vid behov öka utflödet.
– Det börjar bli bråttom för det pågår en generationsväxling runt sjön och det är inte säkert att någon vill ta över. Då kommer markerna att växa igen, säger Karl-Erik Becker, en av dem som driver markägarnas frågor.