Utredningen är ett bakslag för rättssäkerheten
Om utredningen om skogsvårdslagen blir till lag riskerar enskilda skogsägare att dras in i en utdragen domstolskarusell av utomstående aktörer. Det skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Om domen i lavskrikemålet, vilken meddelades för ett par veckor sedan, kan ses som en seger för skogsägarnas rättssäkerhet är förslaget från utredningen om skogsvårdslagen ett bakslag. Utredaren Fredrik von Arnold föreslår att miljöorganisationer ges rätt att överklaga avverkningar i fjällnära skogar och ädellövskogar, vilket vi berättar mer om i Land Skogsbruk.
Bedömningen baseras på den så kallade Århuskonventionen, om allmänhetens tillgång till information och rättslig prövning i miljöfrågor. Sverige ratificerade konventionen 2005. Utredaren konstaterar att riksdagens ledamöter då nog inte hade kunnat tänka sig vilka möjligheter miljöorganisationer skulle få att överklaga.
Nej, det var nog svårt att förutse. De verksamheter som Århuskonventionen listar, och som allmänhet och miljöorganisationer skulle få rätt till inflytande över, är uppförandet av sådant som kärnkraftverk, motorvägar, större flygplatser, oljeraffinaderier eller kemiska fabriker. Så kallad pågående markanvändning, som skogsbruk, nämns över huvud taget inte i konventionen.
Men senare har rättsutvecklingen rusat ifrån lagstiftarna. Särskilt spökar de så kallade Änok-domarna, som rörde en planerad avverkning av fjällnära skog i Kvikkjokk. Där beslutade slutligen Högsta förvaltningsdomstolen att naturskyddsföreningen haft rätt att överklaga Skogsstyrelsens beslut.
Runt 1000 avverkningar om året berörs av den nu föreslagna rätten att överklaga, utredarens bedömning är att något tiotal ärenden kommer att överklagas årligen.
Men med tanke på miljörörelsens alltmer aktiva bevakning av skogsbruket kan man nog inte vara säker på att det stannar vid det, om utredningsförslaget blir lag. En sådan ordning skapar osäkerhet då enskilda skogsägare riskerar att dras in i en utdragen domstolskarusell av utomstående aktörer.
För övrigt har det stormat en del kring utredningen av skogsvårdslagen. I fjol somras fick utredaren Charlotta Riberdahl sparken när hon ifrågasatte det privata ägandet av skog. Nu har utredningen en sekreterare som utöver att vara jurist även titulerar sig klimataktivist och ekosocialist. Misstanken att privata agendor kan ha påverkat arbetet är knappast ägnat att skapa förtroende för utredningens slutsatser.