Risken finns att EU på något område tvingas backa, säger Pekka Pesonen, generalsekreterare för EU-böndernas paraplyorganisation Copa-Cogeca.
Nästa år väntas förhandlingarna om The Transatlantic Trade and Investment Partnership gå i hamn. Genom sänkta tullar och harmoniserade regler kommer handeln över Atlanten att öka. Tillsammans med ökade investeringar beräknas avtalet ge EU en vinst på 119 miljarder euro årligen. På mejerisidan hoppas EU till exempel vinna viktiga USA-marknader.
Men för att få till ett avtal och kunna öka exporten av förädlade livsmedel måste EU också ge något igen. Det kan bli fråga om att slakta även heliga kor.
– Det kommer att bli en fråga om att ge och ta, allt det känsliga kommer att avgöras under den sista rundan, konstaterar Pekka Pesonen.
Det är en mångårig dispyt mellan EU och USA som gör just livsmedelssäkerhet och djuruppfödning till en knäckfråga i TTIP. I botten ligger starka ekonomiska intressen.
De amerikanska köttexportörerna har länge haft som mål att slå in en större kil på EUs marknad genom at vinna acceptans för sådant kött som producerats med metoder som EU förbjudit. Främst handlar det om nötkött från djur som har dopats med tillväxtbefrämjande hormoner och om kycklingkött som behandlats med bakteriedödande klor.
Metoderna används regelmässigt i USA och bidrar till att hålla nere kostnader i produktionen.
– Det handlar om en annan syn på livsmedelsproduktion än den som EU har, konstaterar Pekka Pesonen.
Redan 1997 dömde Världshandelsorganisationen WTO till USAs fördel i ”hormonkriget”. EUs vägran att importera hormonkött stred mot de internationella handelsreglerna, vilket inte fick EU att ge vika.
– Därför sätter amerikanska köttproducenterna nu stark press på sina politiker att kräva så mycket marknadstillträde i EU som möjligt.
Pekka Pesonen tror ändå inte att TTIP-avtalet kommer att spränga vallen och leda till massimport av amerikanskt hormonkött.
– Hormonbehandlat kött har en dålig klang i EU, konsumenterna vill inte ha det.
Han varnar istället mer för de indirekta effekterna av TTIP-avtalet. Om en successivt ökad priskonkurrens som kan få fler livsmedelsproducenter att importera det billigare hormonbehandlade köttet som ingrediens, i lasagne eller pizza.
På så sätt blir det marknaden som tar över rollen att driva harmoniseringen vidare.
Den klordoppade kycklingen har kommit att stå som en symbol för skillnaderna i USAs och EU:s metoder att uppnå livsmedelshygien.
– Det europeiska systemet går ut på att hålla bakterierna borta i hela kedjan, och detta har kostat mycket pengar i investeringar. Inte minst i ett land som Sverige, understryker Pekka Pesonen.
Det amerikanska systemet bygger däremot på att tvätta köttet fritt från bakterier efter slakt.
Pekka Personen tror inte heller på en ström av klorkyckling till EU. I de europeiska konsumenternas öron låter det inte aptitretande.
Däremot gissar han att TTIP kommer att kunna bana väg för liknande metoder för antibakteriell tvätt av kött efter slakt, fast med hjälp av andra preparat än klor.
På detta område har EU redan börjat backa. För några år sedan godkände EU den i USA vanliga metoden att desinficera nötkött med mjölksyra efter slakt. Det skedde efter direkta påtryckningar från USA som därmed fick lättare att fylla den kvot som EU öppnat för import av icke hormonbehandlat amerikanskt kött.
Nyligen meddelade USA sin avsikt att riva upp detta kvotsystem och kräva bättre importvillkor av EU. Signalen inför slutstriden i TTIP kunde knappast ha varit tydligare.