USA skrotar frikopplade stöd
USA tar ett stort steg mot att slopa gårdsstöden. I och med senatens historiska beslut om en radikal reform ökar även pressen på EU att lägga om jordbrukspolitiken.
Ställda inför tvånget att minska USAs avgrundsdjupa budgetunderskott beslutade senatorerna i förra veckan att även jordbruket ska dra åt svångremmen.
Minst 23 miljarder dollar vill senaten spara under tio år, med start i femårsbudgeten Farm Bill, som ska träda i kraft i år. Men viktigare än antalet sparade dollar i en budget som ändå omfattar 393 miljarder, är att politiken styrs i en helt ny riktning. De höga gårdsstöden till odlarna av vete, soja och majs tas helt sonika bort. Istället införs ett säkerhetsnät som ska skydda farmarna mot prisfall på marknaden. Målet är att detta nya program för riskhantering ska garantera bönderna inkomster i tider då intäkterna faller 11–21 procent under snittet.
Senaten vill alltså att USA helt överger de frikopplade stöden som ges utan produktionskrav på bönderna, vilket var den modell som EU satsade på fullt ut i den förra Cap-reformen 2003. De frikoppade stöden har sedan dess kritiserats hårt för att leda till passivt brukande och för att de kapitaliserar och låser in värdefull jordbruksmark. Den kritiken lär inte minska när USA, som i dag har en lägre andel frikopplade stöd än EU, väljer att skippa även dessa.
– Eran av direktstöd är över. Vi kommer inte längre att betala jordbrukare för skördar som de inte odlar, förklarade demokraten Debbie Stabenow, ordförande i senatens jordbrukskommitté, inför omröstningen.
USA riskerar å andra sidan att dra på sig kritik för att manipulera prisnivåer på den egna marknaden, och att därmed diskriminera utländska konkurrenter. Sådant gillar inte Världshandelsorganisationen. WTO. De nya amerikanska jordbruksstöden presenteras visserligen som ett slags försäkringssystem som bönderna ska kvalificera sig för, bland annat genom att uppfylla olika miljökriterier. Men det är staten som subventionerar försäkringen.
Senaten röstade även för ett övre tak i försäkringen, som sänker stöden till jordbruksföretag som drar in mer än 750.000 dollar årligen. Att skattebetalarna inte ska subventionera agri-business är en av president Barack Obamas käpphöstar. Nu bollas reformen vidare till kongressens andra kammare, representanthuset. Målet är att beslut ska tas före september då nuvarande Farm Bill löper ut.
USA:s vägval kommer säkerligen att påverka EUs beslut om Cap-reformen 2014. De som förespråkar att EU åter ska koppla stöden till produktion får säkerligen vatten på sin kvarn.