Unik studie om hyggesfria metoder
Forskare i Sverige ska göra en stor sammanställning av all forskning kring naturnära skogsbruk. Hypotesen är att hyggesfritt skogsbruk gynnar biologisk mångfald, ekosystem och ekonomin.
Det finns relativt lite forskning kring effekterna av ett naturnära fullskiktat kontinuitetsskogsbruk, eller ett skogsbruk utan kalhyggen som på engelska brukar kallas CCF (Continous Cover Forestry). Både när det gäller effekten på biodiversitet och på det ekonomiska utfallet för skogsägare. Nu ska forskaren Meelis Seedre, postdoktor vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, försöka göra världens största sammanställning av all tillgänglig forskning.
– Det blir en massiv mängd data som det ska bli mycket intressant att sammanställa. Den mesta forskningen är gjord i västvärlden. Men jag har också med studier gjorda i Asien och i tropikerna.
Många studier
Meelis Seedre har kastat ett stort nät och tagit med en stor mängd olika sökord för att få med alla tänkbara studier i sammanställningen. Nu har han hittat mellan 200 och 300 intressanta studier som han ska utvärdera och sammanställa.
Han ska främst koncentrera sig på att studera effekten på biodiversitet i olika skogsbrukssystem.
– Vår hypotes är att CCF ger större biodiversitet och ger ett mer hållbart och stabilt ekosystem, säger Meelis Seedre.
Han menar att dagens skogsbruk i Sverige är extremt likartat med likåldriga skogar som är känsliga både för stora insektsangrepp och för stormar.
– Sverige gick från en extrem skogsbruksmetod, med bara selektiv plockhuggning före 1950-talet, till att bara använda en annan extrem metod med kalavverkningar. Men man behöver båda metoderna för att gynna skogens alla olika funktioner och biodiversiteten.
Tvetydigt om ekonomin
Många experter påstår att det är vetenskapligt bevisat att hyggesfria metoder oftast är mindre lönsamma.
– Det håller jag inte med om. Det finns för få studier för att vara säker.
Han menar att det bara finns några tiotal med ekonomiska jämförelser. Det finns studier som pekar på att kontinuitetsskogsbruk kan vara lika lönsamt, eller mer lönsamt, jämfört med konventionellt trakthyggesbruk. Och att det finns studier pekar på motsatsen. Han hoppas att den nya sammanställningen, med hundratals studier, ska ge mer information kring ekonomin i naturnära skogsbruk utan kalhyggen.
– Det finns över en miljon hektar skog i Sverige som skulle kunna skötas med naturnära metoder. Men den mesta skogen i Sverige är likåldrig, så det är inte lätt. Då handlar det om att gallra och långsamt skapa en mer heterogen skog.
Klövvilt ett problem
Ett stort problem, menar Meelis Seedre, är de stora stammarna av klövvilt.
– De är oresonligt stora och jag förstår inte hur jägarna i Sverige kan ha så stor makt i skogsfrågor. Om inte viltstammarna minskas rejält är det svårt att gå över till ett mer naturnära skogsbruk.
Meelis Seedre räknar med att sammanställningen kommer att ta ett år.