Unga mjölkbönder tvivlar på den politiska viljan
Bortsett från att få EU-stöden utbetalade i tid står förändrade betesregler högst på mjölkbonden Sven-Arne Staxängs önskelista. Men han tvivlar på den politiska viljan till förändringar.
Solen värmer gårdsplanen hos Sven-Arne och Hanna Staxäng på Vrångebäcks Gård norr om Lysekil när LRF Västra Götaland har bjudit in tre riksdagsledamöter till en pressträff om mjölkproduktionen.
Men bakom den till synes idylliska tillvaron döljer sig en bister verklighet. Mjölkgården håller med nöd och näppe näsan ovanför vattenytan trots att ingen av makarna för närvarande tar ut någon lön.
"Fel företag slås ut"
– Det är en uthållighetstävling som vi naturligtvis inte kan hålla på med i en evighet. Dessvärre blir det fel företag som slås ut. Det blir de låginvesterade som klarar sig längst, säger Sven-Arne Staxäng.
Gården hade stått tom i flera år när det unga paret köpte den billigt i början av 2013. Medan en omfattande renovering pågick startade de med en köttproduktion innan de kunde växla över till mjölk. Nu har de 100 kor och två Lely-robotar och levererar konventionell mjölk till Arla.
– Produktionen fungerar bra. Vi har Hannas bror som anställd medan hon är föräldraledig. Men som läget är nu hyr vi ut honom, berättar Sven-Arne Staxäng.
Ändå blir det alltså inga pengar över. Makarna valde onekligen en tuff tidpunkt att ge sig in mjölkbranschen.
Tvivlar på viljan
Två timmars snack om mjölkkrisen med riksdagsledamöterna Catharina Bråkenhielm, S, Fredrik Christensson, C, och Anders Forsberg, SD, samt LRF-regionens förtroendevalda och tjänstemän räcker inte för att inge Sven-Arne Staxäng några större förhoppningar.
– Alla är överens om att något behöver hända men frågan är vem som ska ta tag i det. Jag är tveksam till att det sker tillräckliga förändringar snabbt nog, säger han.
Sänkt dieselskatt, stöd enligt EUs "de minimis-regler" och ett tidsbegränsat slopande av löneavgiften för mjölkföretagare är några av förslagen som LRF Västra Götaland föreslår som politiska akutåtgärder.
Ingen mirakelmedicin
Men någon enskild mirakelmedicin finns inte. LRFs förslag på ytterligare återbäring av dieselskatten, med ett nettotillskott på 1:62 per liter, skulle bara ge ett tillskott på 2,4 öre per kilo mjölk när man som på Vrångebäck förbrukar 15 000 liter utslaget på 1 miljon kilo mjölk.
Då betyder faktiskt den femöring per kilo, som företaget får tack vare den lokala Ica-handlarens initiativ att låta en extra krona gå direkt till traktens mjölkbönder, betydligt mer.
– Den enklaste åtgärden är förstås att EU-stöden utbetalas i tid. Annars är någon form av betesersättning det viktigaste för min del, säger Sven-Arne Staxäng.