Undvik onödig skattesmäll

Den som äger en lantbruksfastighet räknas skattemässigt som enskild näringsidkare. I bokföringen ackumuleras verksamhetens resultat år från år. Eftersom skogsbruk ger oregelbundna intäkter, samtidigt som man ofta har kostnader för skogsvård, har man inte sällan ett underskott i verksamheten. Underskottet kan användas för att göra avdrag i deklarationen de år då intäkterna kommer.

Inga konstigheter kan tyckas, men det finns en stor fallgrop.

Ett underskott i näringsverksamhet kan inte ärvas. Skulle fastighetsägaren (ofta en av föräldrarna i familjen) gå bort kan arvtagarna därmed missa chansen till lägre skatt när de ska deklarera för kommande intäkter. Skogsekonomiska rådgivare rekommenderar därför att man väntar med arvsskiftet och låter dödsboet äga fastigheten en tid. Det kräver dock eftertanke.

Så här ligger det till:

Om en fastighetsägare avlider övergår ägandet så småningom till dödsboet. Många gånger finns bara en arvtagare i dödsboet, vanligtvis den efterlevande maken eller makan. Denne är skyldig att registrera en bouppteckning (en förteckning över dödsboets tillgångar och skulder) hos Skatteverket. Det ska ske inom tre månader från dödsdagen.

Men dödsbon med en ensam arvtagare upphör att existera så snart bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Då ärvs fastigheten av maken eller makan per automatik. Och eftersom man inte kan ärva ett underskott i näringsverksamhet upphör även detta att existera. Arvtagaren missar därmed chansen att i deklarationen utnyttja det underskott som förre fastighetsägaren hade.

Hur ska man då undvika att hamna i den här situationen? Enligt experterna ska man inte ha för bråttom med arvskiftet. Det gäller att i stället låta dödsboet fortsätta att äga fastigheten, vilket är möjligt om dödsboet har fler arvtagare.

– Jag brukar därför råda den efterlevande att göra ett arvsavstående till barnen. Och det kan vara på bara en procent av den totala behållningen i dödsboet, säger Josefin Djureholt, rådgivare på konsultföretaget Argum.

Kjell Antonsson, rådgivare på Din Skogsbyrå, påpekar att det måste finnas vettiga intäkter att hämta om det ska vara lönt att vänta med arvsskiftet. Risken finns att man, i sin iver att utnyttja underskott för avdrag, fattar felaktiga beslut för att hitta intäkter.

– Det kan ju bli fel om man till exempel hugger skog som ännu inte är avverkningsmogen eller om man avverkar när virkespriserna är väldigt låga, säger han.