Tillgängliga resultat från forskning, statistik och övrig information ger tillräckligt underlag för välgrundade ställningstaganden vad gäller köttkonsumtion.
Genom medvetna val kan vi minska vår konsumtion av klimatvärstingar och därmed reducera klimatbelastningen avsevärt och samtidigt minska vårt bidrag till ökad antibiotikaresistens.
Debatten om vår köttkonsumtion är med rätta intensiv och visst bör vi minska vår köttkonsumtion av flera orsaker, inte minst för klimatets skull.
Generellt sett är klimatpåverkan för våra vanligaste slag av kött som följer: kyckling (1,5 - 7,3), gris (3,2 - 9,2), lamm (10 - 16) och nöt (14 - över 700). Alla siffror i kilo koldioxidekvivalenter per kg kött.
Tyvärr ger olika produktionsmetoder i vissa fall mycket olika klimatpåverkan.
Nötkött producerat i Sverige belastar i genomsnitt klimatet med cirka 26 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. Genomsnittet för kött importerat från EU ger cirka 30 procent större klimatbelastning och kött från Irland cirka 40 procent större belastning. Värst är dock nötkött från Brasilien där motsvarande siffror varierar från + 30 procent till + 40 procent, jämfört med EU, och dubbelt, tredubbelt, fyrdubbelt och upp till över 27 gånger (+2700%) så mycket som i Sverige beroende på eventuell koppling till skogsavverkning.
Lagar och skatter måste vara utformade så att forskning och utveckling av klimat- och miljövänliga produktionsmetoder gynnas.Potentialen för en sådan positiv utveckling har förtjänstfullt presenterats av forskare på Chalmers.
Ett exempel där en produktionsmetod urholkar, alternativt eliminerar skillnaden i klimatbelastning mellan köttslag är ekologiskt producerat griskött. Främst på grund av ökat arealbehov, lägre intensitet, foderspill och ineffektiv gödselhantering vid produktionen, har det betydligt högre klimatpåverkan (9,2) jämfört med konventionellt producerat griskött (6) och bör därför självklart undvikas av den, som vill värna klimatet. Vi bör inte bli förvånade om framtida forskning och teknikutveckling visar att KRAV-producerat griskött är mer klimatbelastande än nötkött producerat på mest klimatsmarta sätt.
Den som dessutom vill minska sitt bidrag till den globala ökningen av antibiotikaresistenta bakterier, som årligen orsakar 25 000 människors död i EU bör undvika alla importerade produkter av kött, ägg och mjölk. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen jämfört med Sverige i några av våra importländer varierar från 3,3 gånger så mycket i Danmark, 4,3 i Irland, 8 i Frankrike, 11,7 i Tyskland och så mycket som 25,3 gånger mer i Italien.
De ovan presenterade resultaten är inte tillkomna av en slump, de är i stället resultatet av genomtänkta policies och hårt arbete.
Som välinformerade, medvetna och aktiva konsumenter har vi stora möjligheter att genom rätta val påverka både klimatförändring och utveckling av antibiotikaresistenta bakterier.
Förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald i Brasilien och Sverige får vi på köpet.
undefined