Uddevallas val av kretslopp ifrågasätts
Alla vill skapa ett kretslopp för näringsämnena i toalettavfallet. Att döma av torsdagskvällens seminarium i Uddevalla råder det däremot stor oenighet om vilken väg man ska välja.
Uddevalla kommun nämns av bland Havs- och vattenmyndigheten som ett föredöme vad gäller kretslopp för toalettavfall. Sedan fyra år tillbaka satsar kommunen på ett system för slutna tankar där den mänskliga avföringen sedan sprids på jordbruksmark.
"Enorma kostnader"
LRFs kommungrupp var inledningsvis positiv till satsningen men har allt mer börjat tveka. Anledningen är larmen om de läkemedel, antibiotikaresistenta bakterier och hormoner som följer med till åkrarna.
– Kan det vara riktigt att vi som bor på landsbygden ska tvingas bygga om avloppssystemen för enormt stora kostnader medan det byggs flerfamiljshus i centrum utan förberedelser till separering av svart- och gråvatten? Och står miljöeffekten verkligen i paritet med dessa kostnader? frågar sig Torsten Torstensson, ledamot i kommungruppens styrelse och politiskt aktiv i Centerpartiet.
Ämnet engagerar tveklöst. De 150 stolorna i Bohusläns museums hörsal räckte inte till utan några gäster hänvisades till ståplats. Ganska snart stod det klart att det finns två olika läger bland expertisen.
Uddevalla kommun har tagit stöd av SLUs forskargrupp för kretsloppsteknik. Docent Björn Vinnerås menade att den hygienisering med urea som görs räcker för att bryta smittkedjorna. Han hänvisade också till att stallgödsel innehåller betydligt mer hormoner än mänskligt toalettavfall.
– För att få i sig en dagsdos av olika läkemedel måste man äta av en gröda i tiotusentals eller till och med flera miljarder år. Då är det betydligt större risker när man släpper ut avfallet i vatten, menade Björn Vinnerås.
10 000 ämnen i slammet
Göran Petersson, professor emeritus i kemisk miljövetenskap på Chalmers, var av rakt motsatt uppfattning. Han har under snart 30 år varit en ivrig förespråkare av förbränning av allt slam från reningsverk.
– Det blir fler och fler kemiska ämnen i våra mediciner samtidigt som äldre människor använder allt mer medicin. Det finns i nuläget minst 10 000 enskilda ämnen i slammet och det finns ingen som helst möjlighet att full kontroll på dessa, säger Göran Petersson.
Per-Åke Sahlberg, ledamot av KSLA och under många år ivrig slamdebattör, redogjorde för hur det går till för att utvinna i första hand fosfor ur askan från det eldade avloppsslammet och hur man på det viset kan sluta kretsloppet.
Frågorna från publiken kretsade av naturliga skäl mest kring de lokala förhållandena. Någon undrade syrligt vad som hade hänt med de 140 000 kubikmeter avloppsvatten som för två år sedan bräddades rakt ut i havet från Uddevallas kommunala reningsverk.
Inte planer på att elda slam
En annan ville veta vad kommunen tänker göra med sitt avloppsslam när tillståndet för att marktäcka på soptippen löper ut vid årsskiftet. Udden i frågorna riktade sig mot vad många anser vara en hetsjakt på fastighetsägare med enskilda avlopp på landsbygden.
Det framgick att Uddevalla kommun inte har några planer på att börja elda slammet i sitt värmeverk dit man i stället importerar norska sopor för att täcka bränslebehovet.
Däremot ska utbyggnaden av systemet med slutna tankar på landsbygden fortsätta. Den som bygger nytt får inte använda något annat system och av de som föreläggs åtgärda sitt avlopp tvingas cirka 60 procent installera tank vilket i regel innebär dyra kostnader för rördragning när svart- och gråvatten ska separeras.
– Vi har stor respekt för diskussionen om resistenta bakterier och läkemedelsrester men vi stöder oss på det faktum att de bryts ned snabbare i marken än i vattnet, sa kommunens miljöchef Martin Kihlstrand.