Trots vinsterna struntar skogsbruket i att rensa diken
99 procent av alla diken som är i behov av rensning rensas inte. Det konstaterar Skogsstyrelsen i en ny rapport om det allmänna skogstillståndet i Sverige.
Det är i den färska rapporten "Kunskapsplattform för skogsproduktion – tillståndet i skogen, problem och tänkbara insatser och åtgärder" som Skogsstyrelsen bland annat konstaterar att dikesrensningen är starkt eftersatt.
Dikningsstopp
Sverige hade en dikningstopp på 1970- och 80-talen och det är de dikena som nu är igenvuxna och som behöver rensas, konstaterar Skogsstyrelsen.
– Dikesrensning är egentligen en relativt ny företeelse, ett nytt behov som har uppstått i takt med dikningen. Man kan jämföra med miljonprogrammen på bostadssidan. De byggdes snabbt i stor omfattning och nu behöver de underhållas. Det är samma sak med skogsdikena, säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen och en av tre projektledare bakom rapporten.
Anmälningarna ökar
Arealen dikad skogsmark med diken som inte fungerar uppgår till cirka 900 000 hektar, skriver Skogsstyrelsen och hänvisar till statistik från Riksskogstaxeringen. Men trots att andelen ickefungerande diken som rensas alltså är mindre än en procent ökar arealen skog som dikesrensas. Mellan åren 2003 och 2011 steg arealen från nära noll till drygt 6 000 hektar, något som också visar sig i antalet anmälningar till Skogsstyrelsen. Antalet anmälningar gick från 300 stycken 2010 till 800 stycken 2013.
Ökar syresättningen
Även om Skogstyrelsen bedömer att det finns ett stort behov av ökad dikesrensning är det inte alla diken som ska rensas, påpekar Clas Fries.
– Det är inte alla som är ekonomiskt lönsamma att rensa och en del diken ska inte rensas av naturvårdsskäl, säger han.
Dikesrensning förknippas främst med höjd skogsproduktion eftersom avvattning ökar syresättningen i marken, vilket förbättrar rötternas funktion. Men åtgärden har också flera positiva följdeffekter som torrare marker, vilket i sin tur leder till mindre rotskador till följd av markpackning, stormfastare skog och ökad åtkomst vid avverkningar. Dessutom bör risken för insektsangrepp minska eftersom sänkt vattenstånd minskar trädens stress, skriver Skogsstyrelsen.