Trampa på fossilbromsen nu
Årets maj var i västra Uppland mycket svalare och fuktigare än ökenmaj 2018. Ändå påstår Per Emgardsson i veckans teknikkrönika att klimatdjävulen på fyrtio år gjort Västuppland 14 procent varmare.
Majs sista dagar skvätter sig fram över min gård i västra Uppland. Ett gammalt bondetalesätt påstår att det är "bra för mina kålmalar och grannarnas ogräs". Skillnaden mot extremmaj 2018 är radikal - enligt lantbruk.se gav dess 27 första dagar 292 graddagars värme. Årets majvärme stannar vid 143 graddagar, snudd på de 138 graddagarna missväxtåret 1998. Så visst tycks det finnas skäl att ifrågasätta klimatförändringarna.
Men liksom jordloppan gömmer sig i såmullen, döljer sig klimatdjävulen i de små detaljerna. Enligt SMHI var maj månads medeltemperatur i Västuppland 2004-2018 i genomsnitt 1,18 grader högre än genomsnittet för majmånaderna 1961-1990. Det var 10 grader C. Bara en av de senaste femton åren, 2015, var maj svalare. 2016 och 2018 drar upp snittet 0,4 grader, så det är mer rätt att se på den mittersta avvikelsen, plus 0,7 grader.
All världens på beprövad vetenskap byggda klimatanalyser säger att temperaturökningen till stor del beror på oss människor. Om växtperioden startar vid + 5 grader så har, med grov bondlogik, vi som levt mellan 1975 och 2010 lyckats göra Västuppland 14 procent varmare för växter. Nu är vi 7, inte 4 miljarder här på jorden, därför måste vi gemensamt trampa dubbelt så hårt på fossilbromsen. Nu!