Tommy ger inte mycket för "Skogsriket"
För 35 år sedan skrev skogsägaren, jägaren och journalisten Tommy Hammarström boken “Skogsriket” - en besk skildring av dåtidens skogsbruk. Men han ger inte mycket för Eskil Erlandssons "Skogsriket".
– Efter miljökonferensen i Rio -92 blev det lite bättre, hyggena blev inte lika definitiva, lövträden godkändes och rentav uppmuntrades, och inställningen blev en annan. Men, som bland annat Naturskyddsföreningens skogsspanare rapporterat om, blev förändringen mest av kosmetiskt slag – lite högstubbar på hyggena och en blidare syn på uppslagen av björk och asp, det var ungefär allt.
undefined
– I dag hade jag inte ägnat en rad åt giftbesprutningen eftersom den praktiskt taget upphörde i slutet av sjuttiotalet.
– Däremot skulle jag skriva en del om de ökade uttagen av biomassa, jag tänker främst på GROT och stubbrytning som naturligtvis orsakar näringsbrist och hämmar växten.
undefined
– Plockhuggningen eller blädningsbruket eller beståndsvårdande huggningar som man talade om förr, kan, om arbetet utförs rätt, säkert upprätthålla en nöjaktig virkesproduktion. Fast när man plockhögg förr gjorde man det alltför ofta utan hänsyn till återväxten, bara skummade grädden, och då fick man fattiga skogar och därav uppstod plockhuggningens dåliga rykte.
undefined
– När jag köpte min skog, tio hektar, för femton år sedan var den i stort sett redan kalhuggen, och jag har inte gjort annat än röjt lite löv efter den satellitspanande skogstyrelsens uppmaning. Men jag röjde för att bättre få upp björkarna och nu har jag en fin ungskog med björk och därunder kommer granarna – precis som det ska vara.
– Till vintern planerar jag att hugga en del tallskog på ett knappt hektar och då tänker jag sörja för kontinuiteten, för jag vill ta ut en del timmer, det är bra pris på furuvirke, men ändå ha skogen kvar.
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined