Efter reservatsavsättningar rör det sig om 7 000 - 8 000 hektar brandskadad skog som ska avverkas och köras ut efter sommarens skogsbrand i Västmanland. Det innebär uppskattningsvis 1-1,2 miljoner skogskubikmeter, varav en tredjedel sågtimmer.
– Skogsbruket jobbar på, de tre aktörer som huvudsakligen är inblandade är Karl Hedin, Mellanskog och Stora Enso. De har 35-40 avverkningsenheter i gång så det blir lite virke i backen på varje skift, säger Stefan Gunnarsson, vägspecialist på Skogsstyrelsen.
Bra med regn
Han har varit med och skrivit en rapport om skador på infrastrukturen med anledning av skogsbranden.
– Själva släckningsarbetet gav mycket lite skador vilket troligen berodde på det varma och torra vädret. Sedan kom regnet, vilket var bra ur brandsynpunkt, men också innebar att det blev mer skador på vägarna när man gick in och säkrade upp dem efter branden, berättar han.
Även om hettan på sina ställen orsakade blödningar i beläggningen på allmänna statliga vägar så blev skadorna på vägnätet efter branden sammantaget ganska små. Den stora påfrestningen kommer nu i samband med uttransporten av virket, speciellt för de enskilda vägarna. Totalt kan det röra sig om uppåt 25 000 lastbilar med släp för att köra ut allt.
– En skogsbilväg är normalt dimensionerad för att klara en till två 60-tons bilar per dygn, inte för industritrafik som det nu blir fråga om, säger Stefan Gunnarsson, och fortsätter:
– Samtidigt som timmerbilarna kör ut måste man också in med grusbilar för att stärka upp vägarna så att de klarar tjällossningen.
Tjälen underlättar
Just nu är vägarna i området rejält tjälade vilket underlättar mycket. Dessutom sker en hel del samordning mellan de olika aktörerna.
– Dels har Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och skogsföretagen fortsatt att ha träffar varannan torsdag, något de började med under branden. Då förs en aktiv och öppen dialog om vilka problem som behöver lösas och hur man ska samordna arbetet. Dels har Skogsstyrelsen en vägsamordnare, Frank Rangsmo, som jobbar heltid för att hjälpa skogsnäringen med väghållningen. Han har möten vare måndag med de som jobbar i skogen, och då görs en avstämning av vilka vägar som måste sättas i skick.
Stefan Gunnarssons intryck är att arbetet flyter på bra.
– Alla har en uppgift, man gör det man ska och löser det. Det är inte något tjafs utan alla drar mot samma mål. Dessutom har det varit korta vägar till departementet och man har fått det stöd som behövs. Nu är det bara hoppas på tjäle till den 1 maj, men det är troligen en utopi i området.