– Mjölkpriset spelar förstås en roll. För inget är så arbetskrävande och ger så lite betalt som mjölken. Men det är inte det som avgör, säger han när han kliver in i stallet där Johanna Svärdhagen, en av två anställda i mjölkproduktionen, tvättar en mjölkrobot – just den som om en månad ska ha mjölkat sin sista ko.
Några meter längre fram sticker en svart angustjur ut en kraftig nacke och doppar mulen i foderrännan. Han är en del i den nya inriktning Nygård i Vittskövle söder om Kristianstad ska få.
För med start nu ska hälften av de 120 mjölkkorna sinläggas eller slaktas. Lediga stallplatser ska ge utrymme för ett 40-tal köttraskvigor i ett första skede. Bakom beslutet att sluta mjölka ligger en rad faktorer där lönsamheten bara är en.
– Det finns de som inget annat vill än mjölka kor, men det är inte jag. Djur vill jag ha. Inte minst för att vi har 100 hektar naturbeten, men den marken betas lika bra av köttdjur, säger han.
När han beskriver sig själv är det mer som företagare än som mjölkbonde och gården ger möjlighet att sluta med mjölken. Dels på grund av ett generationsskifte, dels på grund av att man har en bra växtodling med bland annat stärkelsepotatis och flera andra ben att stå på.
Men också därför att köttdjuren ger en helt ny utmaning och att kött istället för mjölk ska ge mer tid åt familjen. Dessutom ser Håkan Svensson en helt annan möjlighet att få betalt för svenska mervärden och att förhandla om priset.
– Jag tycker det ska bli jätteroligt att arbeta med köttdjuren och mot slakten. Det känns som att där finns ett svenskt köttpris, men något mjölkpris där vi får betalt för svenska mervärden har vi inte. Där är vi fast i vad den globala marknaden betalar. Du kan inte påverka ett dugg när det gäller mjölk. För köttet är det annorlunda.
Håkan Svensson döljer inte sin besvikelse över utvecklingen i den svenska mejeribranschen, men säger sedan att inte heller det spelat så stor roll för beslutet att fasa ut mjölkkorna helt på ett eller två år.
– Sticker priset upp kan vi mjölka den hälften vi har kvar ett tag till, annars blir det snabbare avveckling. Sedan är det så att om vi skulle fortsätta med mjölk då skulle vi dubbla produktionen – för mig handlade det om att antingen satsa eller lägga av.
Han fortsätter:
– Att bara fortsätta som i dag var aldrig aktuellt. Och jag är inte intresserad av att dubbla min mjölkproduktion.
Att de första 60 mjölkkorna försvinner redan nu tackar han EU för. Det nya stöd som ger stöd för halverad produktion kom som en ren bonus.
– EU-stödet skyndade på det beslut som vi redan fattat. Jag tror att det är många som tar chansen att halvera mjölken och sedan sluta helt lite senare.
Tio år som mjölkbonde fick räcka. 35 år gammal väljer han att sluta med mjölkproduktionen. I stället ser han fram mot andra utmaningar med ett 80-tal moderdjur av köttras och en gräsbaserad uppfödning.
– Ska bli spännande att prata med slakten, det blir en helt annan utmaning än att bara få besked om vad mejeriet tänker betala för mjölken.
undefined