I tidningen Fri Köpenskap intervjuas Jari Latvanen, vd för Findus Norden. För att återvinna sitt förlorade förtroende har företaget nu ambitionen att allt kött som används ska vara spårbart ända till gården, och han beklagar att det inte finns svenskt kött så att det räcker för Findus behov. Men spårbarheten kostar förstås.
– Maten kostar generellt för lite i dag, vilket både det här och problemet med matsvinnet visar, säger Jari Latvanen.
Dagens Nyheters förstasida pryddes i lördags av rubriken: "Billig mat - högre smittorisk". Allvarliga smittor som sprids med maten har blivit ett allt större problem, skriver tidningen. En epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet påpekar att det oftast är i importerade varor smittor förekommer:
– Ju billigare råvaror, desto högre risk. Man letar efter råvaror från alla möjliga håll. Det blir också svårare att spåra, när man tar in produkter från alla möjliga länder.
Så var det exempelvis med det nyligen uppmärksammade fallet med hamburgarna som smittat två barn i Västerås med ehec, en tarmbakterie som kan ge allvarlig sjukdom. Köttet till burgarna från Sven P hade kommit från sex slakterier i fyra länder - Ungern, Polen, Lettland och Ungern - och därefter mellanlandat hos ett företag i Nederländerna. Chansen att smittkällan ska kunna spåras är förstås försvinnande liten.
Sådant kan förstås inge sådana äckelkänslor hos vissa människor att de med avsmak vänder sig från allt vad kött heter. Andra strömmar till gårdsbutikerna, vilket vi berättar om på sidorna 16-17. Åter andra granskar mer noggrant ursprunget på varan de köper i snabbköpet. Från England rapporteras att många vänder handelskedjornas egna märkesvaror ryggen - det är varor som ofta har ett oklart ursprung.
Tiden arbetar för svenskt och närproducerat, det är bara att glädjas åt. Men fortfarande står en obligatorisk ursprungsmärkning av kött, också på sammansatta varor, högt på önskelistan.