1995 kontaktade en uppgiven Terje Graver de norska skogsägarföreningarnas tidning ”Skogeieren”. Han ville visa förödelsen efter älgarnas härjningar i hans skog.
2009 hörde Terje av sig igen – nu betydligt hoppfullare. Här följer Skogeierens sällsamma berättelse om älginfernot som i dag är ett tilltufsat bestånd i god utveckling:
"Skogsägaren Terje Graver har sin skog utanför Notodden, cirka 40 mil sydväst om Oslo, i ett område välkänt för sin osedvanligt fina fura. Men för 15 år sedan såg det ut som att älgen hade betat sönder all tall för årtionden framöver. Ett resultat av den hårda älgbetningen blev att avskjutningen av älg i området fördubblades.
Åren gick, men en höstdag 2009 ringde Terje till Skogeierens redaktion igen. Han bjöd in Skogeieren att följa med ut i skogen och hitta stället där vi 1995 fotograferade älgskadorna. Han skulle gå in och gallra och tänkte att det kunde vara en god idé att – nu, 15 år senare – ta några bilder i beståndet före, och efter, gallringen.
Terje tyckte att det kunde vara värt ett försök att gallra i sina älgskadade tallbestånd, för att skapa lite foder åt älgen. Men han ville göra det så sent som möjligt på hösten, innan snön ligger alltför djup. Han ville nämligen att topparna på de bortgallrade träden skulle vara lätt tillgängliga för älgarna.
I ett älgbetat tallbestånd som för femton år sedan i det närmaste var dödsdömt hade älgarna efter gallringen möjlighet att kalasa på de bortröjda topparna på marken.
De stående trädens toppar är i dag utom räckhåll för älgarnas mular och räddat från fortsatt älgbetning. Det gömmer sig förstås en hel del kvalitetsfel i de två nedersta meterna på rotstocken i Terje Gravers tallar. Kanske kommer de också att utsättas för en del fejning under åren som kommer. Men topparna är räddade och i resten av stammen bör virkeskvaliteten kunna bli densamma som i ett icke älgskadat bestånd, bedömer Terje.
Exemplet Terje Graver är värt att lägga på minnet. Här har man tack vare en älgförvaltning som säkrat kraftigt ökad avskjutning av älg, en markägare som utifrån sina praktiska kunskaper från jakt och skogsägande räddat sin egen skog och även bidragit med foderproduktion åt älgen.
undefined
Översättning och bearbetning:
En längre version av reporteget publicerades i tidningen Vi Skogsägare nr 5 2010.