Tegplog och växelplog
Tegplogen kräver systematisk planering av plöjningen, växelplogen kan köras fram och tillbaka längs samma fåra.
Tegplogen efterträdde på 1800-talet årdret som jordbearbetningsredskap i Sverige. Tegplogen vänder jorden åt ett håll, oftast åt höger. Redskapet måste därför köras i systematiska mönster för att ogräsbekämpningen ska bli bra. Kör bonden i regelbundna fyrkantiga mönster kallas det tegplöjning, följer han fältets konturer kallas det figurplöjning. För att det inte ska bli ett hål i mitten av fältet måste man vart annat år börja i mitten av fältet så att tiltorna vänds in mot mitten, och vart annat år vid fältets ytterkant så att tiltorna vänds utåt diket.
När traktorerna på 1980-talet fick starkare trepunktskopplingar bak blev växelplogen vanligast. Växelplogen är egentligen två spegelvända tegplogar monterade på samma ram. Vid fältets ände, vändtegen, lyfter traktorn plogen och vänder den ett halvt varv kring plogens längdaxel. Samtidigt vänder traktorn så att den kan köra tillbaka i den fåra den just plöjt upp. Fältet plöjs från en långsida till den andra och de avancerade körmönstren behövs inte. Men ska resultatet av växelplöjningen bli bra måste plogen fortfarande ställas in och köras lika noga som en tegplog.