– Jag fick möjlighet att köpa det här skiftet av Visby stift när skogen skulle avverkas. Marken ligger precis intill gården och är lite för bra för tall, den växer för fort, säger Andreas Jakobsson vid gården Bonsarve i Vamblingbo på Gotland och blickar ut över skiftet på fyra hektar med sandjord där det nu växer höstkorn.
Skiftet är Andreas Jakobssons första nyodling, men två andra skogsskiften om totalt 10 hektar läggs nu om till åker och betesmark. Efter det kommer gårdens brukade areal att uppgå till 100 hektar åker och 100 hektar bete, som främst används till gårdens 46 mjölkkor och stutar.
Andreas Jakobsson räknar med att nettot från slutavverkningarna ska täcka kostnaderna för nyodlingarna. Stubbrytningen är den mest kostsamma och tidsödande delen av arbetet. Vid den första nyodlingen anlitades en entreprenör, men Andreas Jakobsson kommer framöver att göra det arbetet själv. Det kan ta tid innan marken ger en god avkastning. Den höstraps som såddes 2013 på skiftet närmast gården gav två ton per hektar, att jämföra med normalskördar i området på fyra ton. Att odla vall under de första åren är uteslutet på grund av kvarvarande grenar och rötter.
– Man får ta det försiktigt och ha hög stubbhöjd vid tröskningen, säger Per-Åke Pettersson som är anställd av Andreas Jakobsson.
Efter höstkornet planerar Andreas Jakobsson sådd av rågvete i renbestånd eller som vårsådd i insådd. På sikt är marken tänkt att användas som betesmark till mjölkkorna. Liksom vid många andra gårdar är mjölkproduktionens framtid vid Bonsarve oviss. Tidigare hade Andreas Jakobsson planer på att utöka mjölkproduktionen, men de planerna är nu skrinlagda. Investeringar för att kunna utöka mjölkproduktionen har inte ställts mot satsningar på nyodlingar.
– Nyodlingarna påverkar inte beslutet om korna ska vara kvar eller inte, säger han.
Andreas Jakobsson upplever inte att det varit svårt att få de tillstånd som krävs för att nyodla. På ett skifte har fornlämningar upptäckts, men nyodlingen har kunnat anläggas runt dessa. Andreas tror inte att vattentillgång eller vattenkvalité i området kommer att påverkas negativt av nyodlingarna. Han upplever att grannarna varit positiva till att det skapas mer öppen mark i området. Några känslomässiga svårigheter att se skogen försvinna har han inte upplevt.
– Man förändrar ju landskapsbilden rätt mycket, men jag har inte tänkt mycket på det så, det har jag inte gjort, det beror väl på hur man är som person, säger Andreas Jakobsson, som tycker att andra ska nyodla om de har möjlighet.
– Om marken är bra att göra åker av och det inte är alltför mycket sten då tycker jag att man ska nyodla, säger han.