Ta vara på skogens förmåga att binda kol

När en skog växer binds luftens koldioxid och veden bildas. I veden lagras kolet som kan behållas lagrat länge, till exempel i hus byggda av trä.

undefined

De flesta är överens om att koldioxidutsläppen måste ner. Det viktigaste är förstås att minska utsläppen men detta kan kombineras med ökade upptag av koldioxid i träd. Att låta skogen utvecklas som kolsänka för att efter avverkning ersätta fossilbaserade alternativ är en stor outnyttjad potential. En storskalig möjlighet som är genomförbar här och nu.

När en skog

undefined

Men så har vi alla reservat, nyckelbiotoper, skyddade skogar och hänsynsytor av olika slag, där avverkning inte sker och inte heller någon nettotillväxt äger rum. Det har beräknats att vi genom dessa skyddsåtgärder avstår från en avverkning i storleksordningen 11-14 miljoner m3sk per år, beroende på vilken tidshorisont man väljer. Vi avstår då från en koldioxidbindning om 15-20 miljoner ton per år. Om alla reservat och andra restriktioner tas bort, och arealerna i stället blev föremål för effektiv skogsskötsel skulle bindningen av koldioxid på sikt kunna öka med 30-40 miljoner ton per år. Detta skulle påverka koldioxidbalansen globalt och nationellt. Sverige skulle i ett sådant läge inte släppa ut någon koldioxid alls till lufthavet.

undefined

Men vad händer då med biodiversiteten? Det var ju för att förhindra utdöendet av alla tusentals rödlistade arter som reservaten och restriktionerna har kommit till. Den frågan är inte så lätt att besvara, men några företeelser kan noteras:

    undefined

undefined

 

undefined

Professor emeritus, före detta rektor vid Skogshögskolan