På Vikbolandets karaktäristiska lera växer systrarnas blandskog. Slätten som övergår till bergig och kuperad terräng är egentligen inte särskilt gynnsam för skog. Men det är bara en av utmaningarna för Nina Andersson och Jenny Kärner.
En annan är arvet från deras pappa. Han som var engagerad i föreningar - förtroendevald i Södra, aktiv i LRF, för att nämna några - gick bort i februari i år. Då var generationsskiftet påbörjat men långt ifrån klart. I dag står gården på deras mamma Helen Kärner Andersson och de bär tillsammans ansvaret för den 377 hektar stora produktiva skogsmarken, men systrarna tar största ansvaret för den.
Pappans sjukdom gjorde att han orkade allt mindre. Systrarna som fick sin kärlek till skogen via hästryggen och delade hans intresse och passion för träden, började fundera på hur de skulle kunna bli aktivare i skogsskötseln.
– Jag fick barn 2009 och har sedan dess varit ledig på måndagar. För lite mer än ett år sedan började jag fundera på om jag skulle kunna fortsätta vara det men istället jobba med skogen på måndagar, säger Jenny Kärner.
Så blev det. Även Nina Andersson bestämde sig för att gå ner i arbetstid och jobba mer planerat i skogen.
Lösningen blev motorsågsmåndagarna, som de kallar arbetsdagen. De dagarna lägger de all sin tid på skogen. Till en början var det mest röjning men sedan pappans bortgång är det även avtal, arrenden och mycket annat som ska göras.
– Vi började med motorsågsmåndagarna för att köpa oss lite fritid och inte få dåligt samvete om vi skulle resa bort eller göra något annat, säger Nina Andersson.
Det har gått ett år sedan motorsågsmåndagarna startade och tiden sedan dess har lärt dem mycket.
– Vi blir mer och mer erfarna med motorsågarna. Gick något sönder tidigare så lämnade vi in det. Och man lär sig mycket bara genom att vara i skogen och läsa naturen, säger Nina Andersson och fortsätter:
– I dag för vi diskussionen om vad som ska göras med Södra, tidigare var det pappa. Vi lär oss också hur allt fungerar som till exempel regler för avverkning och sådant som vi inte var så insatta i.
undefined