Syna Vattenmyndighetens kalkningsförslag
Vattenmyndigheten framför strukturkalkning på lerjordar som en mycket effektiv åtgärd för att minska fosforförluster från åkermark i sina förslag till åtgärder mot övergödning.
I åtgärdsbiblioteket (VISS) räknar Vattenmyndigheten med en reduktionseffekt på 30 procent. Vidare räknar man med att skördeökningar kompenserar fullt ut för åtgärdskostnaderna. För att få denna ekvation att gå ihop utgår man från en medelskörd av spannmål på 5 ton/hektar och att strukturkalkning ska ge 8 procents skördeökning varje år i 15 år på alla struturkalkade jordar. Hur kommer man fram till detta? I VISS hänvisas till, Greppa som redovisar preliminära resultat från ett försök vid Bornsjön där man använde bränd kalk spridd under mycket bra förhållanden under sommaren på en jord med 60 procent
Vi har nyligen redovisat resultat från försök på lerjordar med 23–40 procent ler där en av de idag kommersiellt använda blandprodukterna för strukturkalkning användes. I dessa försök ökade leraggregatens stabilitet. Det leder i sin tur till minskad fosforutlakning, så miljöeffekten fanns där och på den punkten är vi överens med Vattenmyndigheten. Men effekten på avkastningen varierade mellan allt från skördeökning till skördesänkning (± cirka 10 procent). I dessa försök skedde spridningen under torra markförhållanden i andra halvan av oktober, alltså sent och med enbart ytlig inblandning i matjorden. Dessa förhållanden ligger dock närmare praktiken än de perfekta betingelser som rådde vid utläggningen av försöket i Bornsjön.
Även tidigare fältförsök med strukturkalk visar varierande effekter på skördarna – ibland positiva och ibland negativa. Att Vattenmyndigheten med ett så litet – och dessutom feltolkat underlag – därför kan rekommendera att åtgärder med kostnader i miljardklassen ska genomföras med föreskrifter och tillsynsavgifter, är minst sagt skrämmande. Det för tankarna till myndighetsutövning i sin allra sämsta form. Riksdagens Miljö- och jordbruksutskott har i dagarna utvärderat statens stöd till lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA). Utvärderingen konstaterar att ett helt annat och modernare arbetssätt med frivillighet och lokalt engagemang har varit mycket framgångsrikt. Det budskapet borde Vattenmyndigheten ta till sig.
Oavsett vilket är ett minimum av transparens att Vattenmyndigheten för Sveriges jordbrukare redovisar underlaget där man påstår att strukturkalkning leder till stora skördeökningar på alla strukturkalkade jordar alla år i 15 års tid.
undefined