En ny motion med syfte att göra det möjligt för staten att beslagta mark utan kompensation till markägare skapar oro i Sydafrika.
Motionen om den så kallade landexproprieringen som lades fram av partiet The Economic Freedom Fighters (EFF) antogs av nationalförsamlingen med en slående majoritet – 241 röster för och 83 emot.
Majoriteten av marken i Sydafrika ägs av vita sydafrikaner och markägande är fortfarande, trots att över 20 år passerat sedan apartheidsystemets avskaffande, är det fortfarande en känslig fråga.
Intentionen med förslaget är att land ska kunna exproprieras för att lösa rasskillnader i markägandet och syftet att stärka områden på landsbygden genom att ge tillbaka mark till fattiga områden. Det syftar också till att mer av den sydafrikanska marken ska brukas och den mark som ska kunna beslagtas av staten är främst obrukad mark.
Förslaget innebär att en utredning görs för att ändra 25 § i landets konstitution – den så kallade ägandeklausulen – och göra det möjligt för staten att expropriera mark utan ersättning när det görs i allmänhetens intresse. Redan i dag säger den 25 § att staten är skyldig att stifta lagar som hjälper människor att bruka mark samt att staten är skyldig att begära tillbaka mark om den förlorats på grund av apartheidlagar.
Förslaget skapar stor oro bland både ekonomer och representanter för lantbruket. De ser förslaget som en kränkning av markägarnas rättigheter och varnar för att en underminering av äganderätten kan ha katastrofala effekter på den sydafrikanska lantbrukssektor. De ser också en stor risk att lantbrukare slutar att investera om förslaget går igenom.
– Lantbrukare är osäkra på om de ska satsa. De undrar varför de ska investera om någon ändå ska ta makten ifrån dem, säger Omri van Zyl som är VD för AgriSA, en paraplyorganisation för lantbruksindustrin, till Reuters.
Landets nya president Cyril Ramaphosa sa nyligen att hans mål är att lösa land-frågan en gång för alla men poängterade att processen måste ske ordnat och att matproduktion och säkerhet måste bibehållas.
Formellt innebär nationalförsamlingens beslut inget slutgiltig lagändring utan är ett beslut att frågan ska utredas. Frågan är nu hänvisad till en kommitté som ska titta närmare på förslaget och rapportera tillbaka till parlamentet senast den 30 augusti i år.