Svinpesten allt närmare Västeuropa

I slutet av juli tvingades danskägda Idavang slakta ut samtliga 19 400 djur på en anläggning i östra Litauen. Orsaken till utbrottet förbryllar, i synnerhet som Idavang är känt för en mycket hög biosäkerhet.

Ungefär samtidigt upptäcktes afrikansk svinpest i ett stort ryskt griskomplex i Nikolajevskij där man i inledningsskedet räknade med att minst 10 000 djur måste tas bort. Anläggningen ligger nära ukrainska gränsen i ett område som står för 20 procent av Rysslands grisproduktion.

Samtidigt rapporteras från olika östeuropeiska länder en mängd mindre utbrott. De flesta sker i Ryssland men nu har även fall uppdagats bland tamgrisar i Polen alldeles vid gränsen mot Vitryssland.

– Förhoppningen är att hålla tillbaka smittan i östra Polen. Om den skulle ta sig längre västerut uppstår en mycket allvarlig situation, säger Bent Nielsen, veterinär och chef för hälsokontrollen vid danska Videncenter for svineproduktion, VSF.

Smittan sprids i första hand via matavfall och via vildsvin. I mitten av juli konstaterades smitta i charkuteriprodukter från företaget Velikoluskij i Pskov-regionen nära gränsen mot de baltiska länderna. Minst 70 ton av företagets produkter fick destrueras.

En viktig förklaring till varför de östeuropeiska länderna har svårt att stoppa afrikansk svinpest är spridningen bland hushållsgrisar som ofta föds med matavfall. Dessa kan också komma i kontakt med smittade vildsvin.

– Intensifierad jakt och avskjutning av vildsvin har sannolikt använts i delar av Ryssland och Vitryssland för att få bukt med sjukdomen, men den allmänna uppfattningen är att detta snarast bidrar till ökad spridning när smittade djur tvingas att förflytta sig, säger Karl Ståhl, veterinär och biträdande statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Sjukdomen har en mycket hög dödlighet bland både tamgrisar och vildsvin så när besättningar drabbas måste alla djur slaktas ut. Symptomen är desamma som vid klassisk svinpest, en sjukdom som Sverige har varit förskonad från sedan 1944.

Sedan 2013 har Danmark till en årlig kostnad på 11 miljoner danska kronor, infört en omfattande rengöring och kontroll av lastbilar som transporterat klövbärande djur. Rengöringen sker på särskilda tvättplatser och ska kunna styrkas med intyg.

– Vi borde ha goda förutsättningar att hålla smittan borta, dels på grund av Danmarks geografi, dels på grund av det lilla antalet vildsvin. Där har Sverige det svårare med tanke på hur er vildsvinsstam har exploderat de senaste åren, säger Bent Nielsen.

Men danskarna ligger å andra sidan sämre till när man ser till den omfattande grishandeln med Östeuropa och de många personerna inom branschen som besöker de smittade områdena.

En viktig del i det förebyggande arbetet är att besökare från drabbade länder inte ska ta med sig smittan genom till exempel matvaror. Det gäller i första hand djurskötare men skulle också kunna vara en lastbilschaufför eller en turist som lämnar smittade matrester vid vägkanten. I matprodukter som inte upphettas, till exempel en kallrökt korv, kan viruset leva under lång tid.

– Tillsammans med Sveriges Grisföretagare arbetar vi med att nå ut med smittskyddsinformation på en mängd olika språk som Svenska djurbönders smittskyddskontroll, SDS, tagit fram. Ska man förbättra sina smittskyddsrutiner så är detta den rätta tidpunkten att göra det, säger Sten-Olof Dimander, VD för Svenska djurhälsovården.

Råden till utländsk arbetskraft på grisgårdar är framför allt att iaktta 48 timmars karantän efter ankomst till Sverige, inte medföra några köttprodukter och inte bära samma arbetskläder som man använt i hemlandet.