Svenskt kött har blivit utmärkt
Diskussionen om grisknorrar och antibiotika har satt rejäl fart på ursprungsmärkningen av kött och charkuterier och nu syns Svenskt köttmärket allt mer i butikerna. Men det började med en allvarlig kris.
Den blågula dekalen med texten "Svenskt kött" påverkar i dag ända in i minsta grisben och den så kallade nöttvåan. I dag använder handeln "Svenskt kött"-märket även på sina egna varumärken. Slakteridirektörerna berättar att de kan sälja mer och mer till svensk chark- och livsmedelsindustri. Det har blivit brist på vissa detaljer och i charkdisken syns det blågula märket allt mer. I år ska det bli ännu tydligare då Svenskt Kött startar en charkutbildning för butikspersonal. Då handlar det inte bara om ursprung och märkning, utan även om att öka kunskapen hos dem som möter konsumenterna.
– Det är så oerhört viktigt att de som arbetar med chark kan svara när konsumenterna ställer frågor. Man ska veta att 70 procent av grisen går till chark och industri, så att märket syns på charkuterier har stor betydelse, säger Maria Forshufvud, VD för Svenskt Kött AB.
undefined
Maria Forshufvud är organisationens ansikte utåt. Hon blev VD för Svenskt Kött AB som bildades 2010 och kände när hon tillfrågades att det var ett jobb hon längtade efter. Men att det skulle bli en ursprungsmärkning var inte helt klart från början.
– Uppdraget var att göra det svenska köttet tydligare och bidra till höjd lönsamhet. Det fanns en målsättning att bli mer konsumentnära.
Senare samma år slog den tyska dioxinskandalen till med full kraft. Avslöjanden om dioxin i tyskt grisfoder gjorde att Ryssland och Kina stoppade all import. Tyskt fläsk letade sig i stället norrut och fick hela svenska grisnäringen på knä. "Avslöjandet om det tyska dioxinköttet visar än en gång hur viktigt det är att vi får en utökad ursprungsmärkning på livsmedel", sa dåvarande LRF-ordföranden Lars-Göran Pettersson. Ett problem var nämligen att märkningen av kött – och framför allt chark – var otydlig.
– Det var ett kritiskt läge som bidrog till att vi fick en frivillig ursprungsmärkning och en samling kring svenskt kött. Livsmedelshandeln, hela slakt- och köttbranschen och LRF ställde sig bakom, säger Maria Forshufvud.
undefined
Krisen hade bidragit till att skapa ett enkelt och tydligt märke som fick ett snabbt genomslag. Framgången har flera orsaker. En är att konsumenterna vill veta varifrån maten kommer. En annan är debatten om knorrar och antibiotika som förra året ytterligare satte ljuset på skillnader i uppfödning mellan olika länder. En tredje förklaring är helt enkelt att märket syns och är lätt att förstå.
Inte minst handeln insåg att ett märke som tydligt berättade om ursprunget skulle vara en viktig signal i butikerna. Ganska omgående etablerades också en rutin för kontroll av köttets ursprung hos de chark- och livsmedelsföretag som använder märket.
– Det handlar om trovärdighet och vi märker ett engagemang från konsumenterna i det här, säger Maria Forshufvud.
– Vi säger inte "ät mer kött", vi säger "ät hellre mindre, men bättre och svenskt". Det vi försöker göra är att befästa intresset för det svenska köttet.
undefined